A Storm of Swords

FÖRSENAD RECENSION, FÖRLÅT!
(för övrigt kommer recension på Vindens namn del 2 och Liv & Lovisa så snart som möjligt!)

Av George R. R. Martin
Titel: A Storm of Swords
Utgiven: 2000
Sidor: 1128 (inräknat med appendixet: 1177)
Serie: A Song of Ice and Fire
Del: 3
Förlag: Bantam Books
Första meningen: The day was grey and bitter Cold, and the dogs would not take the scent.

Handling från goodreads (Varning för MASSIVA spoilers för de som inte läst tidigare böcker!)

Of the five contenders for power, one is dead, another in disfavor, and still the wars rage as alliances are made and broken. Joffrey sits on the Iron Throne, the uneasy ruler of of the Seven Kingdoms. His most bitter rival, Lord Stannis, stands defeated and disgraced, victim of the sorceress who holds him in her thrall. Young Robb still rules the North from the fortress of Riverrun. Meanwhile, making her way across a blood-drenched continent is the exiled queen, Daenerys, mistress of the only three dragons still left in the world. And as opposing forces maneuver for the final showdown, an army of barbaric wildlings arrives from the outermost limits of civilization, accompanied by a horde of mythical Others—a supernatural army of the living dead whose animated corpses are unstoppable. As the future of the land hangs in the balance, no one will rest until the Seven Kingdoms have exploded in a veritable storm of swords...
___________________________________________________________________________

Det är läskigt hur hemsk den här boken gör en. Själv önskade jag att ett BARN skulle dö så hårt att jag nästan slet sönder boken (men ärligt talat så förtjänar han att dö, bara se på honom), titta på boken i fem minuter av chock och/eller avsmak och älska vissa karaktärer så mycket att man bara vill krama dem. Så jag kan med gott samvete säga att detta var den bästa boken i serien. Hurra för George R. R. Martin!

Gud, efter två hela böcker tror man att det ska gå lite uphill (allt har gått väldigt downhill sen första boken), men icke. Undergången för mänskligheten närmar sig. Första boken, A Game of Thrones var mer som ett intro till hela serien, karaktärerna introduceras och man lär känna världen serien utspelar sig i. A Clash of Kings var kriget första boken byggde upp, och de krigade och stred hela tiden. Trean, A Storm of Swords, är mer boken där George börjar gå lite djupare i berättelsen. Alla kungar sitter mest hemma och slickar såren och planerar vad som ska göras nu, och istället går vi mycket djupare in i hjärtat på karaktärerna. Jag har fått en helt annan syn på nästan alla karaktärer.

Och Jaime måste jag säga, har blivit en av mina favoritkaraktärer. Han är så cool och rolig. I början tyckte man bara att han var ond och elak, och bokstavligt talat Cerseis andra halva. Jag kan fortfarande inte riktigt förlåta honom för att han knuffade ut Bran, men genom trean märker man att han faktiskt har en rätt så sorglig historia och att han inte riktigt förtjänar att bli kallad Kingslayer hela tiden. Och att han verkligen har en god sida, som speciellt framgår när han är med Brienne. Åh, jag älskar de två XD

Joffrey är lika jobbig som vanligt, Littlefinger är ännu mer cool än innan, Cersei är lika patetisk som vanligt. Hon pratar hela tiden om att hon borde varit född man så hon skulle kunnat regera och vara en mycket bättre härskare. Och hon tror att hon handlar makt på ett superb sätt och är fullkomligt badass när hon inte ens kan kontrollera sin egen son och bara gör så allt går fullkomligt åt helvete. Det är tur för henne att Tyrion finns så han kan rädda det hon förstört och dessutom få skulden för all skit hon gjort. Seriöst, det är HENNES FEL att Joffrey är som han är, kontrollera ditt barn för tusan! Men nu är det alldeles försent, suck.

Och gud vad synd det blev om Tyrion plötsligt. Good god, är det någon som inte försöker förstöra hans liv? Jag kommer ha en liten spoiler-sektion längst ner så jag kan bara ta ut min ilska på allt hemskt som händer. Gud, boken känns så realistisk när alla dör som flugor. Och de bara dör, poff. Till och med viktiga karaktärer. Man går aldrig säker, jag har aldrig någon aning om vad som ska hända. Man tror att något ska hända och så händer motsatsen, och verkligen INGEN går att lita på. Inte ens de karaktärer vars kapitel man är på.

Och var det bara jag som hoppade av glädje när jag upptäckte att Theon inte var med? Men jag har faktiskt börjat gilla honom pyttepyttelite mer (nu är han endast patetisk och avskyvärd, fast det är lite synd om honom, ni som sett Tv-serien säsong 3 vet vad jag menar!) och jag slår vad om att han bara kommer dyka upp i femman som en ny människa, det hoppas jag i alla fall.

OK, nu ska jag inte göra recensionen så lång, så nu kommer en sammanfattning: Boken är SÅ BRA och en av de bästa böckerna jag läst, det är den bästa boken i serien och man lär känna alla karaktärer ännu mer än innan och till och med hatade karaktärer älskar man ibland. Boken är magisk och fullkomligt brainstormande (kom inte på en bra översättning) och boken är verkligen, och då menar jag verkligen, full av överraskningar.

SPOILERVARNING!

• Wait, what? Dödade Tyrion Shae? Va? Så hon var en förrädare hela tiden? Gud, vilken chock det var. Det var oväntade vändning. Och var det bara jag eller borde inte Tyrion och Jaime sagt adjö på ett litet trevligare sätt. Kommer de någonsin sluta fred? Lannisters, den mest underliga familjen som någonsin existerat.
• Hur kunde de bara skära av Jaimes hand O_o Av allt de kunde göra var de tvungna att göra just det. Ouch.
• Tycker det är coolt men lite sorgligt att Arya kommer bli värsta lönnmördaren. Är det bara jag som får en känsla av att det kommer hända?
• Wow, Dany. Gud vad hon har ändrats från första boken. Nu bränner hon ner städer och går fram som en orkan som inte lämnar något efter sig. Jag skulle inte bli förvånad om hon kommer sitta på Järntronen en vacker dag. Men hur kunde hon skicka iväg Jorah D: Hur kunde hon?
• The Red Wedding...Good god...

LÄS BOKEN!

A Clash of Kings

Det gick ju sådär när alla skulle knäböja för EN kung, hur blir det då nu när de har fem stycken?
Av George R.R. Martin
Titel: A Clash of Kings
Serie: A Song of Ice and Fire
Del: 2
Utgiven: 1999
Sidor: 969
Förlag: Bantam Books
Första Meningen: The comet's tail spread across the dawn, a red slash that bled above the crags of Dragonstone like a wound in the pink and purple sky.

Varning för MASSOR med spoilers för de som inte läst A Game of Thrones!

En blodröd komet färdas över himlen över De Sju Kungadömena. Alla tror att det är ett tecken på att kungen ska vinna striden som närmar sig. Frågan är bara vilken kung.
Kung Joffrey sitter på Järntronen i Kings Landing, men riket styrs i princip av hans mamma Cersei. I norden finns Kung Robb, som tydligen också man ska knäböja för.
Och så finns det Kung Renly och Kung Stannis, Roberts lillebrorsor, som också påstås vara kungar, beroende på var man är. Och Kung Theon, som också är självutnämnd kung. Och så såklart Drottning Daenarys över havet, drakmodern. Alla dessa kungar och drottningar är bombsäkra på att kometen symboliserar just DERAS seger.
Läget är väldigt osäkert, alla är mot alla, och strider rasar överallt. Arya, som alla i Kings Landing letar efter, lyckas fly med hjälp av en broder av The Nights Watch som heter Yoren. Han klipper av henne håret och så får hon följa med hans följe av skurkar och banditer som ska tas till The Wall. Tanken är att hon ska låtsas vara pojke och sen släppas av i smyg i Winterfell. Redan första dagen blir hon ovän med några pojkar i sällskapet, och så möter hon Gendry, också kallad The Bull, som åtminstone är lite snäll mot Arya.
Sansa är inte lika tursam, hon vaktas med falkögon dygnet runt i Kings Landing, och hon måste fortfarande gifta sig med Joffrey. Alla vakar över henne som en hök, för hon är deras enda livlina, det enda de kan köpslå med Robb med. Utan henne skulle Rob dödat Jaime på fläcken, som han tillfångatagit, och det vill Cersei verkligen inte.
Tyrion blir skickad till Kings Landing av sin far Lord Tywin, för att vara Kungens Hand i Tywins ställe, tills Tywin kan komma själv. När han kommer möts han av blandade åsikter, eftersom alla trott han vart död. Han upptäcker snabbt att staden är i kris, matvägarna är blockerade och folket svälter, Tyrion har mycket hårt arbete framför sig, han är den enda som egentligen tar itu med saker och ting.
Theon färdas på Robbs begäran till sin far, för att fråga om han vill ansluta sig till Robb. Men Theon har inga planer på det, istället så hämtar han skepp och män och ger sig ut för att också bli kung.
Bran är kvar i Winterfell, och fast han inte ens fyllt nio får han ta över rollen som härskare i Winterfell nu när Robb är ute och krigar. Men han har många konstiga drömmar, vargdrömmar. Han drömmer att han är i sin varg Summers kropp, att han kan känna lukten av bytet och kunna springa på fyra tassar, precis som vargen. Men det är väl bara drömmar, eller?
Och samtidigt som alla kungar slåss om precis ingenting, så är det Jon uppe på muren i norr som får sköta de verkliga problemen. Alla kungar är så upptagna av varandra att de inte ens bryr sig om vad som händer bakom The Wall. Bakom The Wall är det fullt med wildlings, som kanske kommer försöa ta sig över The Wall, och så pågår det mystiska grejer, något som inte har med vildingarna att göra. Men nu skickas Jon tillsammans med flera hundra andra ut för att leta upp hans farbror, Benjen Stark, död eller levande. Eller kanske till och med både och?
__________________________________________________________________________________________

Ja, jag berättade inte om alla personer. Jag berättade inte vad Catelyn, Daenarys, Stannis eller Davos the Onion Knight hade för sig, för det hade blivit så himla långt då. Det är så svårt att göra handlingen på de här böckerna utan att avslöja mycket, men jag har gjort mitt bästa.

Jag måste bara säga att jag börjar bli riktigt förtjust i den här serien! Första boken var ju super, så jag hade ganska höga förväntningar, fast jag hade ändå en aning om hur den skulle vara, eftersom min syrra är en sån fruktansvärd skvallerbytta. Den var faktiskt bättre i vissa avseenden, och sämre i vissa. Tyvärr var ju Theon med väldigt mycket, men om man inte räknar med honom så älskade jag boken! Fast, ehum, jag slår vad om att Tv serien kommer bli en väldigt blodig Tv serie. Och så är det helt klart flera sexscener som de kommer överdriva i filmen, tyvärr.

Karaktärerna är nyckeln till hela berättelsen. Det är de som som gör böckerna så himla bra. Alla är så raffinerade och genomtänkta att det inte är klokt. Det finns ingen huvudperson, alla är huvudpersoner, iallafall de som har en egen berättarröst, vilket är väldigt många. Tillslut vet man inte vem man vill ska vinna. En av mina absoluta favoritkaraktärer är såklart Tyrion, som fortfarande är lika underbar. Han är den enda som faktiskt GÖR något, Joffrey är bara helt dum i huvudet. Men jag älskar Arya och Jon precis lika mycket. Speciellt Arya, hon är så cool, kapitlena med henne är de bästa. Och jag gillar verkligen The Bull :D Jag vet inte varför, men jag gör det iallafall, det KAN vara för att jag verkligen gillar skådespelaren som spelar honom i TV serien :D och så älskar jag såklart Dolorous Edd, hoppas han kommer med mer.

Själva världen är lika fantastisk som vanligt, han har verkligen bra fantasi, den där George. Han är verkligen i sitt esse. Men egentligen händer det ganska så lite i boken, de kommer inte riktigt fram til något, han kan väl inte dra ut på det här hur länge som helst? Det måste väl hända något nytt snart. Något stort.

Som vanligt är man totalt i dimman när det gäller A Clash of Kings. Man vet aldrig egentligen vad som ska hända. Man vet aldrig vilka som dör eller överlever. Man vet inte ens om de goda elelr onda vinner, speciellt eftersom det varken finns det ena eller andra. Man famlar i mörkret hela tiden. Småsaker kunde man kanske lista ut, men för det mesta hade man inte en susning, JAG hade iallafall inte det. Boken var super, fast scenen med alla båtar, då (lite spoilervarning) Stannis försökte storma Kings Landing (slut på spoiler) var jag ännu mer förvirrad än vanligt. Jag fattade knappt vad som hände, båtar är inte min grej, jag kan ingenting om båtar.

Favoritkaraktär: Hmm...det är svårt, men om man bara räknar med de som har en egen berättarröst så är det nog Tyrion och Arya

Citat: Hehe, jag tar två stycken med en av mina favoriter, Dolorous Edd...

Jon was paired with dour Eddison Tollett, a squire grey of hair and thin as a spike, whom the other brothers called Dolorous Edd. "Bad enough when the dead come walking," he said to Jon as they crossed the village, "now the Old Bear wants them talking as well? No good will come of that, I'll warrant. And who's to say the bones wouldn't lie? Why should death make a man truthful, or even clever? The dead are likely dull fellows, full of tedious complaints - the ground's too cold, my gravestone should be larger, why does he get more worms than I do..."

Jon had to stoop to pass the low door. Within he found a packed dirt floor. There were no furnishings, no sign that people had lived here but for some ashes beneath the smoke hole in the roof. "What a dismal place to live," he said.
"I was born in a house much like this," declared Dolorous Edd. "Those were my enchanted years. Later I fell on hard times."

Jag blev inspirerad av:

• Karaktärerna!
• Platserna!
• Typ allt.

Övrigt: Del två av hittils fem böcker, har blivit Tv serie.
Och bara för att jag är jag så bjuder jag på lite bilder från TV serien ;D (ursäkta att alla kommer på en lång rad, men datorn trilskas med mig.)





Varys

Arya och Gendry

Jaqen H'qar

Bran och Hodor

A Game of Thrones

When you play the game of thrones, you win or you die...

Av George R.R. Martin
Titel: A Game of Thrones
Serie: A Song of Ice and Fire
Del: 1
Utgiven: 1996
Sidor: 807
Förlag: Bantam Books
Första Meningen: "We should start back," Gared urged as the woods began to grow dark around them.

Gör det något om jag använder alla engelska namn? Det låter så mycket bättre då.

I ett land där sommaren kan pågå flera år, och vintern en hel livstid, börjar saker förändras. Efter att sommaren varat i flera år, börjar de i norr märka att vintern är på väg. Mystiska saker börjar hända bortom The Wall, muren långt där upp i norr som skiljer världen med det som finns bakom den. Vid the Wall finns de som kallas the Night's Watch, de mesta är tjuvar och banditer som fick välja mellan att dö eller åka till the Wall. Deras jobb är att patrullera, och då och då ge sig av på spaningstrupper bakom the Wall. Men allt står inte rätt till, flera som ger sig av kommer inte tillbaka, många påstår att det är the White Walkers som kommit tillbaka efter att ha varit utdöda i flera tusen år, att de bara har sovit och väntat.
Den galne kungen Aerys Targaryen har för länge sen störtats och dödats, och nu sitter Robert Baratheon på järntronen. Men inte alla av släkten Targaryen, också kallat drakarna, är försvunna. Aerys Targaryens två yngsta barn lyckades fly, och lever nu på andra sidan havet och väntar på ett bra tillfälle att ta över tronen. Viserys Targaryen försöker få tag i en armé, och gifter därför bort sin trettonåriga syster Daenarys med dothrakern Khal-Drogo, en ledare av de våldsamma hästfolket, i utbyte med en armé.
Men när kungens Hand (kungens närmsta rådgivare, som har mest makt efter kungen) Jon Arryn plötsligt dör av en underlig orsak, åker Kung Robert Baratheon till Winterfell långt upp i norr, för att be Lord Eddard (kallad Ned) Stark att bli den nye Handen. Vilket betyder att Ned måste lämna sin familj och åka till södern, till King's Landing. Låter inte särskilt lockande, ätten Stark hör hemma i norden, enligt Ned.
Tillsammans med Kung Robert finns hans hustru Cersei, och såklar kronprinsen Joffrey. Med finns också Cersei tvillingbror, Ser Jamie Lannister, och deras yngre bror Tyrion, dvärgen.
Men så får Neds fru, Cathelyn, får ett brev från sin syster där systern berättar att det var familjen Lannister som mördade Jon Arryn. Det är ganska allvarligt att anklaga kungens hustru och familj, men det får iallafall Ned att gå med på att åka till södern som den nye Handen. Uppe i södern, medan Cathelyn  tillsammans med hans äldste son Robb håller ställningarna i Winterfell, inser han att allt kanske inte är som det verkar. Kungens fiender finns inte bara bortom havet, utan mycket närmare än man tror. Blev Jon Arryn verkligen mördad, och vad var det isåfall han fick reda på som han inte borde fått veta? Mysterierna tätnar, och med tanke på händelseförloppet kanske man borde ha familjen Starks ordspråk i tankarna:
Winter is Coming.
_______________________________________________________________________________

Åh, jag skulle VERKLIGEN vilja berätta mer om handlingen, men den är FULL av personer och händelser, och det skulle bli så himla rörigt om man berättade mer. Det känns bara som om jag berättat ena hörnet på en gigantisk berättelse.

Gud, vad boken var bra! Den var helt fantastisk, verkligen mycket bättre än vad jag trodde den skulle vara! Och själva världen är ju helt fantastisk! Jag trodde det var omöjligt att uppfinna en bättre fantasy-värld än den i Sagan om Ringen, men tydligen kan man det ;D Den kanske inte var bättre, men nära på. Allt är så genomtänkt, med alla platser och varelser och kungadömen. Konstigt att ingen hittat på någonting som tillexempel The Wall förut. Själva systemet är helt fantastiskt, som om världen faktiskt finns, och att författaren bara egentligen berättar vad som händer.

Karaktärerna är också fantastiska. Man hatar och älskar dem samtidigt, även om man gör det lite extra mycket på vissa personer. Om någon skulle fråga vem jag gillar bäst skulle det vara omöjligt, men en av mina absoluta favoriter är ju såklart Tyrion! Han är ju så himla rolig och smart, man längtar till varje kapitel då han är med. Och alla med någon ur Stark-familjen är också rolig, speciellt Arya, och Jon.
Det blir iallafall lätt att säga vilka karaktärer jag hatar mest, det blir helt klart Viserys och Joffrey, de tävlar lite om första platsen. Men alla karaktärer är så underbara och olika varandra, och det är exakt så många karaktärer som det borde vara utan att det blir rörigt.

När man väl börjat läsa kan man verkligen inte sluta! Livet känns plötsligt mindre viktigare, man vill bara se hur det går. Jag vill verkligen läsa resten av böckerna, och jag hoppas de är lika bra som den första. Man kan inte ens hata alla karaktärer (UTOM Joffrey och Viserys), jag tycker tillexempel Cersei och Jamie faktiskt är ganska roliga, Cersei är så cool. jag undrar verkligen vad resten av böckerna kommer handla om, George R.R. Martin kan ju inte dra ut på hela historien i fem böcker, så det kommer säkert nya personer och nya händelser. Det är en sån bok man aldrig vet vad osm kommer att hända, man vet aldrig vilka som kommer dö eller vad som kommer hända, och själva läsningen är som en enda stor berg-och-dal-bana.

Rekommenderas varmt, och helst på engelska, jag tror inte den är lika br på svenska, och att läsa på originalspråket är alltid det roligaste ;)

Favoritkaraktär: Tyrion, lätt fråga.
Citat: Oj, får man skriva ner hela boken? Iallafall, det finns väldigtväldigtväldigt många jag vill ta med, men det här är en väldigt bra:

Övrigt: Boken är del ett, och det finns hittils fem böcker. De har nu kommit ut på svenska, och del ett heter "Kampen om Järntronen".