Howl's Moving Castle

(Jag har så himla många recensioner att skriva nu, så jag ska bara göra det enkelt för mig och kopiera handlingen från goodreads eller någon annanstans på de kommande recensionerna, okej?)

Av Diana Wynne Jones
Titel: Howl's Moving Castle
Serie: Howl's Moving Castle #1
Sidor: 329
Utgiven: 1986
Förlag: HarperCollins
Första meningen: In the land of Ingary, where such things as seven-league boots and cloaks of invisibility really exists, it is quite a misfortune to be born the eldest of three.

(Handling kopierat från goodreads)

Sophie lived in the town of Market Chipping, which was in Ingary, a land in which anything could happen, and often did - especially when the Witch of the Waste got her dander up. Which was often.

As her younger sisters set out to seek their fortunes, Sophie stayed in her father's hat shop. Which proved most unadventurous, until the Witch of the Waste came in to buy a bonnet, but was not pleased. Which is why she turned Sophie into an old lady. Which was spiteful witchery.

Now Sophie must seek her own fortune. Which means striking a bargain with the lecherous Wizard Howl. Which means entering his ever-moving castle, taming a blue fire-demon, and meeting the Witch of the Waste head-on. Which was more than Sophie bargained for....
_______________________________________________________________________________

Ni som sett filmen vet hur himla awesome den är, så då är det nästan svårt att tro att boken skulle vara ens i närheten av bokens awesomeness. Jag brukar försöka undvika att se filmen innan boken, eftersom man nästan alltid bara ser bilden av filmen i huvudet när man läser boken, och inte kan skaffa en egen uppfattning kring boken. Men så blir det INTE om man läser boken. För boken är, på något mystiskt sätt, lite BÄTTRE än filmen!

Jag älskar Sophies berättarröst och Dianas skrivsätt. Den påminner lite om The Princess Bride, samma mysighet och humor. Och eftersom The Princess Bride var ett mästerverk så kan jag bara säga att, ja, det är den här boken också.
En stor skillnad mellan boken och filmen är att Sophie inte börjar gilla Howl förrän efter en rätt så lång tid. Hon tycker däremot att han är asjobbig och barnslig, och han tycker hon är irriterande och ivägen. Det här var bara en av de stora skillnaderna som finns mellan filmen och boken, här är några:

I boken är det inte ens ett krig. I filmen är det ju värsta världskriget, vilket en stor del av berättelsen cirklar runt, men i boken är det ingenting sånt.

I boken är inte Ödehäxan riktigt som i filmen (vill helst inte spoilra filmen). Hon är bara väldigt elak.

I boken spelar Sophies systrar (i filmen har hon bara en, i boken två) mycket större roller, och är faktiskt med ganska mycket.

I filmen framstår Howl som en orolig själ med ett stort monster inom sig, i boken är han bara en dramatisk, gnällig snubbe.

I filmen framstår Sophie som värsta Benjamin Button, det gör hon inte i boken.

OCH, en väldigt viktig sak som jag tycker de borde haft med i filmen, var att Howl egentligen skulle komma från "vår" värld, från Wales, till och med. Det är dit den "svarta" dörren leder till, och det är en sak jag tycker var väldigt intressant med boken.

Calcifer är lika underbar som i filmen, utan honom vore boken inte alls lika bra. Jag trodde aldrig att jag skulle gilla en demon så mycket. Slutet tyckte jag däremot kom lite för snabbt, det var som om allt hände på de två sista sidorna. Det kändes lite hastigt nerskrivet, så när man var klar så var man liksom "Va? Är den slut?".

Jag skulle kunna ha skrivit mer, men jag är så trött. Jag ska absolut läsa de två andra böckerna, enligt Vera var tvåan också läsvärd den med, så det ska bli roligt. Trots en del olikheter mellan boken och filmen är jag säker på att de som älskat filmen kommer älska boken. Den är ÄNNU bättre än boken, och man får mer insikt i Sophies karaktär och man börjar älska henne ännu mer. Alla karaktärer är som regnbågar, otroligt färgstarka och roliga, och själva idén är bara helt fantastisk.


Mest intressanta karaktär: Sophie
Citat värda att skriva ner:

Go to bed, you fool," Calcifer said sleepily. "You're drunk."
"Who, me?" said Howl. "I assure you, my friends, I am cone sold stober." He got up and stalked upstairs, feeling for the wall as if he thought it might escape him unless he kept in touch with it. His bedroom door did escape him.