The Perks of Being a Wallflower- filmrecension

 

Titel: The Perks of Being a Wallflower
Regissör: Stephen Chbosky
Baserat på: The Perks of Being a Wallflower av Stephen Chbosky
Skådespelare: Logan Lerman, Emma Watson, Ezra Miller m.fl.
Längd: 102 minuter
Språk: Engelska

Läs min recension på boken HÄR om ni vill få en aning kring vad boken och filmen handlar om, så slipper jag skriva handlingen här XD

Efter att ha läst boken kunde jag inte vänta på att se filmen, och jag hade väldigt höga förväntningar. Boken var ju så underbar, skulle filmupplevelsen kanske förstöra allt som var fantastiskt i boken?

En sak som filmen gjorde väldigt bra var att filmen verkligen täckte allt som hände i boken. Boken är ju inte särskilt tjock, och de lyckades få in alla de viktiga delarna som var med i boken. Inte en enda scen blev utelämnad, så om man sitter och väntar på en scen så vet man att den kommer inträffa. Man märker att det var Stephen Chbosky som i egen hög person regisserat filmen. För filmen var, trots allt, otroligt lik boken. Och en sak som filmen gjorde, som var rätt så oundvikligt, var att filmen förklarade vissa grejer mer än vad de gjorde i boken. I boken är man i Charlies huvud hela tiden, och eftersom han i princip har noll kontakt med omvärlden whatsoever, så blir en hel del saker väldigt luddiga. Väldigt ogripbara, så som det skulle vara. Men en del saker framhävdes mer i filmen. Tillexempel att Charlie blev sexuellt utnyttjad (eller något liknande) av sin moster Helen. På det sättet förlorade man lite av Charlie-känslan man hade när man läste boken, men det kändes ändå bra på ett sätt för att folk som inte läst boken lättare skulle kunna förstå sig på Charlie.

 



När jag fick veta att de skulle bli en film blev jag väldigt orolig över hur de skulle lyckas få till Charlies berättarröst. Visst, en del av känslan gick ju förlorad, och det kändes inte längre som om man såg filmen genom breven utan snarare som om breven bara var en liten del av det hela.

Själv tyckte jag att Logan Lerman passade väldigt bra som Charlie. Han ser ungefär ut som jag hade tänkt mig honom, och var precis så blyg och socialt obekväm som Charlie skulle vara. Jag hade kanske inte valt Emma Watson av alla skådespelare i världen att spela Sam, men även hon och Ezra Miller gjorde ett väldigt bra jobb genom att spela de två lite knäppa styvsyskonen.

Slutsatsen: En minnesvärd tonårsfilm som många kan relatera till, även om man inte läst boken. Och de som läst boken kommer inte bli besvikna. Filmen kanske saknar det där absolut extra man kände när man läste boken, men ärligt talat så tror jag att detta är den bästa filmatiseringen av The Perks of Being a Wallflower man skulle lyckas göra. Om jag skulle sätta betyg skulle jag ge den 8.5 av 10, för det var en väldigt bra film, helt enkelt. Den rekommenderas starkt, både till de som älskade boken och till de som inte ens läst den.

Så, nu blev jag klar med recensionen trots allt. När ni läser det här inlägget är jag antagligen på väg till Italien, så nu ses vi inte på en vecka. Ha det bra så länge :D

Toscana, here we come :D

The Perks of Being a Wallflower

And in that moment, I swear we were infinite
Av Stephen Chbosky
Titel: The Perks of Being a Wallflower
Utgiven: 1999
Sidor: 231
Förlag: Pocket Books
Första Meningen:  Dear friend,

I am writing to you because she said you listen and understand and didn't try to sleep with that person at that party even tough you could have."

 

Charlie har precis börjat High School (tror jag, det är de där åren innan college iallafall...). Man kan ju inte precis påstå att han är särskilt populär- han är känslig, gråter ofta, socialt obekväm och blyg. Han har aldrig stått ut. Han är en wallflower, en person lyssnar och förstår, som är fast mellan att leva livet och att fly från det. Och hans enda vän hittils är hans engelskalärare Bill, som har extraläxor i form av att läsa olika böcker som han sen ska göra en recension på.

Detta såg ut att bli ännu ett vanligt år, ända tills han möter Patrick och Sam. Patrick och Sam är styvsyskon, och de blir de enda Charlie någonsin haft som liknar vänner. När han blir vän med dem inser hur hans liv faktiskt skulle kunna vara. Han går på The Rocky Horror Picture Show, går på fester som han aldrig någonsin blivit bjuden på förut, möter en massa med människor, och inser hur det är att vara accepterad för den han är. Men allt är inte alls dans på rosor. Han är störtförälskad i Sam, som han tycker är den vackraste tjejen han mött, men hon är redan ihop med en äldre kille. Charlie är också den enda, utom Sam antar jag, som vet om att Patrick är gay, och vilka konsekvenser det drar till sig. Ibland kan man känna sig glad, ibland ledsen. Ibland kan man känna sig som om man knappt finns, och ibland kan det kännes som om man är oändlig och syns av alla. Allt detta är en del av berg-och-dal banan som kallas att växa upp, och det är det som boken handlar om.

___________________________________________________________________________________

Som sagt, det är gansaka svårt att beskriva handlingen, men aja. Jag har hört mycket gott om boken, om hur himla bra den var och hur speciell den var. Jag upptäckte den första när en annan bokbloggare la upp en trailer till filmen. Jag tyckte filmen verkade jättebra, så jag sökte lite på vad för slags bok det var, och när har jag den äntligen i min ägo!

Ärligt talat, den här boken är unik. Den är så speciell och underbar och det finns ingen bok som liknar den. Bara själva grejen att boken är skriven i brevform är ju fantastisk. Det är som en dagbok, fast med brev istället. Vaje brev börjar med "Dear Friend" och slutar med "Love always, Charlie". Det har blivit som en symbol för The Perks of Being a Wallflower, känns det som. Om någon skulle säga "Dear Friend" till mig skulle jag svara "Love always, Charlie", jag skulle nog inte kunna låta bli. Jag undrar om "Dear Friend" någonsin svarade på breven. Det verkar ju inte så, eftersom han inte ger sken av det i sina brev. Det tycker jag är bra, det skulle förstöra upplevelsen om han skrev "tack för ditt senaste brev, hoppas du får det kul på Bahamas", eller något liknande.

Och Charlie, gud, vilken intressant karaktär. För det första känns det som om de flesta böcker handlar om tjejer (vilket såklart inte är sant, men ibland känns det så) och för det andra så brukar de killarna, om man har turen att ha en som huvudperson, vara ganska så utåtriktade. Men Charlie är så speciell. Han är så känslig och gråter när han känner sig känslosam och har såna underbara tankar. Och det underbara är att det känns som om han egentligen inte tänker efter särskilt mycket när han skriver breven, de kommer ur hjärtat.
Och en sak som också är intressant är att det är ganska så tydligt att han lider av någon slags mentalsjukdom (som Anna på Boktycke påpekade), han tänker inte riktigt som alla andra och sättet han ser på livet gör det hela tydligare, och det gör boken helt fantastisk.

Varje gång jag läser en high-school bok om någon tonårings liv så förundras jag alltid över hur alla såna böcker ändå kan vara så olika varandra. Det känns som om en sån bok bara kan handla om ett få antal med grejer, och då borde de flesta såna böcker vara ganska lika varandra. Och så kommer det flera bästsäljare hit och dit, och jag bara "amen, det finns ju undantag". Och det här är nog en av de största undantagen! Skolan är så normal den kan bli, handlingen också egentligen, eftersom den inte handlar om någonting, men på något sätt så gör Stephen Chbosky den så underbar iallafall!
 
Jag älskar resten av boken också. När man börjar läsa den kanske den verkar lite sisådär, men när man läst ett tag är man helt fast. Jag gillar verkligen karaktärer som Patrick, fråga mig inte varför, men jag gillar honom iallafall ;D jag längtar verkligen tills filmen kommer så jag kan se den! Boken är ett helt jävla konstverk, säger jag bara. Recensionen blev kanske lite flummig, jag vet inte riktigt om jag fick fram det jag ville säga, men LÄS BOKEN!
 

Favoritkaraktär: Charlie

Citat: Hela boken är så fantastiskt skrivet att jag inte vet vad jag ska skriva...Ett bra citat tog jag överst i recensionen, men jag tar väl ett då...eller två:

 

"Charlie, we accept the love we think we deserve."

 

I am very interested and fascinated by how everyone loves each other, but no one really likes each other.

Maybe these are my glory days, and I'm not realizing it because they don't involve a ball.
 

Jag blev inspirerad av:

• Berättarrösten!!

Övrigt: Kommer snart ut på film med bland annat Logan Lerman, Emma Watson och Ezra Miller i huvudrollerna.