måndag 31 december 2012

Nyårslöfte 2013

Hejsan allihopa, och GOTT NYTT ÅR. Hoppas ni verkligen får ett gott år.
Jorden gick tydligen inte under, förvånade?

Pfft

Ett år har gått, nu så börjar ett nytt. That's it. När ett nytt år är slut brukar man ju göra olika nyårslöften, och det är precis vad jag tänker göra nu. Jag kan inte heller göra en lista med ALLA böcker jag läst under året, för jag började bokblogga den 1 mars, så jag har absolut ingen aning vad jag läste innan dess. Men lite skojiga nyårslöften orkar jag nog med :D

 
Läsa 90 böcker (Uppdatering: 80 böcker, jag kom precis på att jag faktiskt har ett liv utanför bokvärlden D:)
Jag tyckte 100 var lite optimistiskt, så jag håller mig nog till 90, 80. :P Förhoppningsvis blir det fler.
 
Ha endast tio eller färre olästa böcker i bokhyllan vid något tillfälle
Hur jag än läser och läser så ligger antalet ALLTID på 43, skumt va?
 
Läsa 40 engelska böcker
Återigen tyckte jag 50 var för optimistiskt, men jag hoppas verkligen att det blir fler :D
 
Läsa tio klassiker
Jag har faktiskt VÄLDIGT många hemma, och min syrrahar läst ALLA, så det tänker jag också göra!
 
Dessa böcker MÅSTE jag läsa under 2013
Profetens Tid av Henrik Larsson
Frost av Maggie Stiefvater
Timeless av Gail Carriger
Looking for Alaska av John Green
The Ghost's Child av Sonya Hartnett
The Dirty Streets of Heaven av Tad Williams
Vindens namn av Patrick Rothfuss
Across the Universe av Beth Revis
Legend av Marie Lu
A Storm of Swords av R.R. Martin
 
Det vad det jag kunde komma på som var värt att skriva upp. Men ni måste påminna mig så jag inte glömmer det. Och förhoppningsvis kommer jag dessutom recensera alla böcker jag läst, jag brukar aldrig hoppa över att skriva en recension (det har hänt TVÅ gånger hittils)
 
Och sist men inte minst önskar jag alla, igen, ett GOTT NYTT ÅR!
 
VI SES 2013!
 

Sapphique

Av Catherine Fisher
Titel: Sapphique
Serie: Det ÄR en serie, men den har inte riktigt något namn.
Del: 2
Sidor: 470
Utgiven: 2008
Förlag: Hodder Children's Books
Första meningen: The alleyway was so narrow that Attia could lean against one wall and kick at the other.
 
Varning för spoilers för de som inte läst Incarceron!
 
Finn har äntligen lyckats fly från det hemska fängelset Incarceron, men till vilket pris? Keiro, är fortfarande kvar i fängelset, tillsammans med Attia. Och eftersom Claudias pappa i sista sekunden också kastade in sig i Incarceron med de två kristallnycklarna, så går det inte att få ut dem på länge. Ändå jobbar Jared stenhårt med Portalen, så att de på något sätt skulle kunna komma därifrån.
Finn har lite problem med att vara den behärskade prins Giles hela tiden. Han måste inte bara vara bror med Caspar (yuck) och vara med drottningen jämt och ständigt, han måste dessutom skriva miljoner inbjudningar, signera papper och får knappt gå utanför slottet utan att bli förföljd. Han vet att drottningen hatar honom, och antagligen planerar att mörda honom i denna stund, men de måste fortsätta med sina minspel så det ser ut som om hon älskar honom.
Keiro och Attia, som är i fängelset, börjar leta efter Sapphiques handske. Sapphique var den enda som någonsin lyckats fly ut ur fängelset (Finn räknas inte, han gjorde det inte ens själv), och det sägs att med den handsken så kan man själv göra det. Men de är inte de enda som vill ha tag i handsken. Incarceron vill också ha ensamrätt på handsken, eftersom till och med Incarceron planerar att fly, från sig själv. Det enda Incarceron behöver är handsken. Men vad varken Incarceron, Attia eller Keiro vet, så är hela fängelsetbara en pytteliten silvrig kub som hänger på ett fickur, som Jared har i sin ägo.
Men plötsligt utan förvarning kommer en ny kille in på hovet, som påstår att HAN är den riktiga prins Giles. Och han kommer ihåg allt som någonsin hänt i Giles liv, till skillnad från Finn som inte kommer ihåg någonting. Fast Claudia vägrar tror på honom, så kan hon inte låta bli att bli liiite osäker på vem som faktiskt är Giles, trots allt.
Men det stora problemet är, trots allt, i Incarceron. Keiro och Attia börjar leta efter John Arlex, Claudias pappa. Frågan är bara om han kommer hjälpa dem innan Incarceron helt släpper loss och förstör hela fängelset och alla inuti?
________________________________________________________________________________
 
Wow. Incarceron, som jag blev helt förvirrad av, var inte på långa vägar lika bra som den här. Jag vet inte riktigt varför, handlingen var ju egentligen bättre i Incarceron. Men det kanske var för att nu visste jag lite mer, så det var lättare att hänga med. Och så var det något med språket som ändrats. Jag läste ut den på en dag (alltså är recensioner lite försenad), men nu kan jag inte komma på vad det var som gjorde den bättre än Incarceron O.o
 
Men jag måste bara säga att alla personer i boken är dödsdömda när det gäller relationer. Det går helt enkelt inte att fixa, vilket gör mig otroligt deprimerad. Jag menar, det känns ganska säkert att säga att Keiro typ är kär i Attia. Om han skulle vara förälskad i någon överhuvudtaget, så skulle det vara Attia. Men Attia är kär i Finn. Men Finn är kär i Claudia. Men Claudia älskar Jacob (som också älskar henne) men de kan aldrig få varandra. Förstår ni problemet? Jag menar, hur KUNDE Catherine få hela serien att sluta utan att någon av dessa personer får en någotsålunda lyckligt slut.
 
Och ibland känns det lite som om alla personer bara förolämpar varandra hela tiden. Keiro och Attia förolämpar ju varandra jämt och ständigt. Claudia och Finn förolämpar också när de är på dåligt humör. Keiro förolämpar dessutom Finn. Och Caspar och Drottningen, tja, de förolämpar alla. Den enda som inte förolämpar någon är Jared, för han är ett helgon.
De verkar ha väldigt många förolämpningar på lager, för det blir bara värre och värre.
 
Och så en liten fråga. Vad i hela friden är DET FÖR SLUT PÅ EN BOK? Hur kunde hon? Usch. Och så är det sista boken dessutom. Jag som precis började bli intresserad. Hur gick det för Finn? Blev han kung, gifte han sig med Claudia? Vad hände med Claudia, vad ska hon göra när hon inte kan vara med Jared? Och Keiro och Attia? Kommer Attia kanske inse att hon älskar Keiro och de lever lyckliga i alla sina dagar? Nja.
Och så den största frågan, vad sjutton hände med Jared? Någon som vet, hjälp? Och Incarceron, och John Arlex, och Caspar, och the Steel Wolves? Väldigt otydligt slut.
 
Men det är helt klart en värdig uppföljare, bortsett från slutet så gillade jag den faktiskt väldigt mycket. Även om det kunde vart ett bättre slut (men jag är mer en sån person som inte blir nöjd förrän det slutar "Och så levde de lyckliga i alla sina dar") och lite mer romans i den så är den verkligen värd att läsa om man tyckte Incarceron var lite sådär. Den var väldigt spännande, och det var faktiskt trots allt svårt att lägga ifrån mig den.
 
Citat: People will love you if you tell them your fears.
Favoritkaraktär: Hmm...Attia, kanske?
Jag blev inspirerad av:
  • Fängelset, helt klart.
Övrigt: Är tyvärr den SISTA BOKEN. Ska tydligen kanske bli film, jag är lite osäker, men det är många som pratar om det, men de kanske bara VILL att det ska bli en film, jag vet inte.
 

söndag 30 december 2012

Tävling (fast såklart inte hos mig)

Jo, Vår Bokvärld har för att fira 10 000 besökare skapat en tävling för alla med bokintresse :D Man vinner inte mindre än böcker (valfritt) värda högst 200 kronor på nätbokhandeln Aldibris :D

Klicka här om ni också vill vara med i tävlingen, men skynda er, för lotterna dras imorgon!

lördag 29 december 2012

Film-nörderi

Vet ni vad jag ska göra idag? Jo, jag ska på bio, och gissa vad jag ska se? Jo, THE HOBBIT. Amagad, det ska bli så roligt :D Jag har längtat så länge efter att se den :D
Och DESSUTOM så har jag fått veta att IDAG går en ny julspecial på Downton Abbey (hallelujah) på svt, så vi ska se den :D DESSUTOM har jag fått veta att det är bestämt att en fjärde säsong på Downton Abbey ska göras, plus en ny julspecial efter DEN :D
DESSUTOM så fick jag besök från en av mina gamla klasskompisar i Lux idag :D
Och DESSUTOM så har vi äntligen köpt den femte säsongen (volym 1) av den underbara TV-serien Merlin.
Jag tror jag har många roliga saker att se i framtiden...¨

The Princess Bride

Av William Goldman
Titel: The Princess Bride
Sidor: 399
Utgiven: 1973
Förlag: Bloomsbury Publishings
Första meningen: The year that Buttercup was born, the most Beautiful woman in the World was a French scullery maid named Annette.

Den väldigt, väldigt vackra tjejen Buttercup, lever med sina föräldrar på deras gård, och njuter av sin dagliga tid genom att rida på sin häst Horse och säga åt den stackars bondpojken vad han ska göra. Bondpojken, vid namn Westley, är van, och svarar på alla hennes "Bondpojke, gör si" och "Bondpojke, gör så" med samma ord: "As you wish". Buttercup fortsätter rida omkring, det enda som tycks störa henne är att plötsligt så börjar alla killar bete sig underligt mot henne. Men det stör henne inte särskilt mycket, hon är nöjd så länge hon har Horse.
Lite senare förstår Buttercup, att när Westley säger "As you wish" så menar han egentligen "I love you". På det sättet växer en stor kärlek fram mellan Buttercup och Westley. Men Westley har inga pengar, så han bestämmer sig för att åka till Amerika för att skaffa sig lite pengar så de kan gifta sig. Allt verkar gå prima, tills de hemska nyheterna kommer. Buttercup får plötsligt ett brev där det står att Westleys skepp blivit överfallet av den onda piraten Roberts, som alla vet inte tar några fångar. Helt utom sig av sorg sluter Buttercup in sig i ett inre skal, och bestämmer sig för att aldrig älska någon annan.
Men när prins Humperdinck kommer och vill gifta sig med henne, har hon inte riktigt något val. Helt utan att älska honom blir hon förlovad med honom.
Och inte långt efter förlovningen tillkännagetts blir Buttercup kidnappad av tre udda typer, räddad av en pirat, tvingas gifta sig med Prince Humperdinck, och bli räddad av samma personer som kidnappade henne från början. I äventyret där äkta kärlek står på spel möter hon Fezzik- en snäll men på utsidan skräckinjagande jätte med en kärlek till rim; Vizzini- ett ont geni som gör vadsomhelst för pengar; Inigo Montoya- en ung men otroligt skicklig svärdsmästare som gör skulle göra vadsomhelst för att få utkräva sin hämnd, och Greve Rugen- geniet med förkärlek till smärta som ligger bakom det hela.
På det sättet börjar en helt otroligt saga, med fäktning, slagsmål, tortyr, jättar, gift, äkta kärlek, äventyr, snälla människor, onda människor, ormar, spindlar, fladdermöss, rim,  flykter, lögner, sanningar, pirater och mirakel.
 __________________________________________________________________________________________

Ni som sett filmen och älskat den; pfft, den är ingenting jämfört med boken. Och ni som inte läst boken och inte heller sett filmen; pfft.
När jag såg filmen tänkte jag: Wow, SÅ bra. Fast då trodde jag att det typ var bara jag som sett den. Sen såg jag på en annan blogg att någon skrev "Åh, såg The Princess Bride nyss, SÅ bra, en av min absoluta favoritfilmer, jag måste läsa boken någon gång". Min reaktion: Va? Finns det FLER än jag som sett den och tycker den är awesome? VA? ÄR DET EN BOK?" O.o Total mindblow.

Nu var det här tänkt att den här recensionen skulle vara seriös och *host* ansvarsfull, men det blir svårt. Man kan, och NU är jag seriös, inte inte gilla den här boken. Den har allt man någonsin kan önska sig. Absolut allt.
I filmen så tyckte jag Buttercup kanske inte var den roligaste karaktären. Jag gillade henne, men hon var väldigt mycket dam i nöd-aktig. Men i boken, då var hon ju helt fantastisk! Hon hade massor med roliga och skarpa repliker, och inte alls så mesig som jag trodde hon skulle vara. Och Fezzik, han var ju helt underbar, jag menar, det är helt underbart när de rimmar på "Pieces" och "Ceases".

Och det är något med språket, som jag inte kan sätta fingret på, som är så härligt. För det första är det hysteriskt roligt, och så gillar jag Humperdinck mycket mer i den här än vad jag gjorde i filmen. Och så är det något med hur karaktärerna beter sig mot varandra. De är liksom så lugna och artiga hela tiden, gah, det är svårt att förklara.
Enda saken som kan förstöra läsupplevelsen lite är när författaren William Goldman kommer in mitt i berättelsen och "Hejsan, det är jag igen, tillbaka till verkligheten" Suck. Fast det är ändå väldigt bra, eftersom den här boken egentligen är ettusen sidor tjock roman egentligen, men som William gjort om till en bok med alla "bra delar" i. Så när man kommer till ett ställe där han tagit bort några sidor, så är det väldigt bra när han kommer inflikande och förklarar varför han tog bort det, och så förklarar han kort vad som var viktigt som man missat, om det ens var något viktigt.

Och slutet var ju mycket mer intressant än i filmen, för boken slutar ju egentligen inte där. Dessutom innehåller boken den lilla korta sequel-boken som S. Morgenstern skrev efter The Princess Bride, så om man vill veta lite mer exakt hur allt slutar så är det väldigt roligt att läsa den :D
Boken var verkligen mycket bättre än vad jag hoppats på, och jag hade ändå rätt så höga förväntningar. Det är ett måste, alla kan läsa den, vilken ålder man än är i. Det är en typisk äventyrssaga, med allt bra som man någonsin skulle kunna önska sig. Alla karaktärer är helt fantastiska, och jag gillar speciellt att man får reda på t.ex. Inigos och Fezziks bakgrund, innan de slog ihop sig med Vizzini. Det är en fröjd att läsa, den innehåller en hel del underbara och skarpa repliker. Den är så bra att den är helt...

 
Favoritkaraktär: Inigo o Fezzik :D
Citat:
"And what have I done?"
"What? What?...You've stolen them." With that Cornelia fled, but Buttercup understood; she knew who "them" was.
The boys.
The village boys.
The beef-witted featherbrained rattleskulled clodpated dim-domed noodle-noggined sapheaded lunk-knobbed boys.

"I am your Prince and you will marry me," Humperdinck said.
Buttercup whispered, "I am your loyal servant and I refuse."
"I am your Prince and you cannot refuse."
"I am your loyal servant and I just did."
Jag blev inspirerad av:
Karaktärerna
Språket
Allting, miljöerna, föremålen, platsen.
Övrigt: Blev film på typ 1970 eller 1980-talet, och blev snabbt en kultklassiker. Helt fantastisk film, förresten, här är trailern:


tisdag 25 december 2012

God (dagen efter) Jul alla människor!

Det blev visst ingen julheader, men pizap funkar inte på min nya dator.
Hoppas ni fick många böcker under granen. Själv fick jag en hel del böcker, och jag kan bara säga att jag är VÄLDIGT nöjd :) Jag tänker inte visa alla böcker, det får bli en överraskning, men jag kan ge en liten teaser på de böcker jag fick:

The Princess Bride av William Goldman
Ni som sett filmen vet vilken bok detta är. Om ni inte sett filmen: SE DEN. Det är ju en kultklassiker. Jag har önskat mig den hur länge som helst, men jag har länge varit tveksam om den skulle slå filmen, och gissa vad? Den är ÄNNU bättre! Så underbart rolig och mysig så det GÅR inte. Jag är ju inte klar än, men hittills har den inte gjort mig besviken.







Rubinröd av Kerstin Gier
Jag har hört mycket gott om denna bok, bland annat att den är hysteriskt rolig och liknar Soulless, och eftersom jag älskar Soulless, så hoppas jag att den här är väldigt bra. Det var ju egentligen min syrra som fick den, men vi delar ju böcker. Tidsresor är alltid trevligt, och omslagen till böckerna är väldigt snygga.





Clockwork Prince av Cassandra Clare
Äntligen :D Det var ju inte direkt en cliffhanger i Clockwork Angel, men jag har ändå längtat till att få läsa den här. Snart kommer ju dessutom del tre, Clockwork Princess ut. Tyvärr är boken som vanligt inte i samma format som de andra böckerna. GÅR det ens att få alla böcker i TMI och alla böcker i TID i samma storlek? Jag är tveksam.
I alla fall, jag vill verkligen veta hur det går, detta är det första triangeldramat som jag inte är helt säker på vem tjejen ska välja O.o




Sapphique av Christine Fisher
Även om Incarceron gjorde mig väldigt förvirrad, och även fast Incarceron kanske inte blev en favorit, så har jag hört att Sapphique ska vara ännu bättre, så jag tänkte, varför inte? Jag vill se hur det går för Keiro och Attia när de tillsammans, det ska bli roligt XP







Mothstorm av Philip Reeve
ÄNTLIGEN. Denna serie, som är så otroligt bra, har jag haft massa problem med. Jag har inte hittat sista delen någonstans, vilket är väldigt synd. Och nu äntligen har jag den!Hallelujah-moment, säger jag bara. Så otroligt snygga bilder i den, och så otroligt rolig. Den ska jag läsa så fort jag är klar med the Princess Bride, jag får ta en liten paus i Delirium tills vidare.

måndag 24 december 2012

Svärdets bok

Av A.J. Lake
Titel: Svärdets Bok
Del: 2
Serie: Mörkrets tid
Sidor: 285
Utgiven: 2007
Förlag: Bonnier Carlsen
Första meningen: Väggarna var av sten och is, men i hjärtat av grottan flammade en eld.

Varning för spoilers för de som inte läst Drakens bok.

Allt verkade ha gått så bra. Elspeth och Edmund hade besegrat Edmunds galna farbror, och en fest hölls till deras ära. Och vad händer? Jo, en gigantisk drake kommer och plockar upp Edmund och Elspeth i sina klor och flyger iväg. Jaha, vad ska de modiga hjältarna göra då? Jo, när Elspeth vaknar upp befinner hon sig långt ovanför marken, i klorna på en drake. I andra klon ser hon Edmund ligga och hänga. Men de är inte ensamma. Kaptenen Cathbar hade hoppat på svansen i samma ögonblick som draken tog Edmund och Elspeth. Tack vare honom, för han hugger lite med svärdet, släpper draken Elspeth och Edmund, och de faller handlöst mot marken, och landar, tillsammans med Cathbar som kommer efteråt, mitt i ett snölandskap. Där försöker de ta sig framåt, så gott som det går, för Cathbar är skadad och haltar. Ioförsig har Elspeth sitt svärd, men svärd kan inte göra en eld eller läka sår. Men på kvällen blir de attackerad av vargar, men räddas i sista sekunden av flickan Fritha, som tillsammans med sin far bor i det kalla snöklimatet. Hon tar dem till där de bor, där de kan återhämta sig och där Cathbar läker sina sår.
Konstigt nog känner sig Elspeth dragen till den stora vulkanen Eigg Loki. Svärdet säger åt henne att gå dit, och att det är ytterst viktigt. Men när Elspeth bestämmer sig för att gå dit så vill Edmund, Cathbar och Fritha också följa med. Alltså ger sig brödraskapet ut på en resa för att döda demonen som är fjättrad i berget.
Vad de inte vet är att de är långt ifrån ensamma. Cluaran, trubaduren som hjälpte dem, ger sig också av för att hitta de försvunna barnen. Dessutom blir de förföljda, av något. Men som inte verkar vilja dem något illa.
Men det är en farlig resa att gå genom bergen. Det finns inte bara vargar, utan rövare och förrädisk is. Dessutom har de en ilsken drake efter sig, som lyder sin mästares minsta vink, och som inte tänker låta dem slippa undan en gång till.
____________________________________________________________________________

Om jag skulle läst den här för typ två år sen hade jag säkert tyckt att det var en av de bästa böcker jag läst. Nästan. Men nu när jag läst så himla många böcker, båda på svenska och engelska, så faller den inte mig så mycket i smaken. Den var lite för lättläst, stora bokstäver. Jag läste den mest för att jag vill ha så få olästa böcker i min bokhylla som möjligt. Språket är inte så komplicerat, och det är inte svårt att förstå. Gjort för lite mindre barn, antar jag. Inte SÅ mycket mindre, men den var ändå ett mysigt äventyr.

Inte lika bra som ettan, men min syrra som läst alla tre säger att den sista är den bästa av alla tre, så jag ska ge den en chans i alla fall.
Edmund och Elspeth blev jag väldigt trött på. Speciellt Elspeth, konstigt nog. Hon var så självisk ibland. Den enda karaktären i boken jag gillar är Cluaran. Han påminner mig lite om Halt i Spejarens Lärling. Och en sak jag gillar med boken är den lilla parallella historien som kommer i form av små citat i början av varje kapitel. För varje del så förstår man mer och mer om vad som hände med svärdet när det smiddes, och hur det gick till när demonen fjättrades.

Och eftersom jag går efter en väldigt enkel princip, drakar är awesome, så då är boken ju inte helt värdelös. Men det borde finnas mer drakar, hittills har det bara varit med två stycken. I slutet blev boken en aning bättre. Det blev lite mer spännande, och lite mer äventyr-fantasy-aktigt. I nästa bok antar jag att det ska bli slutstriden. Låter inte så roligt, men aja. Jag vet inte varför, men det känns som om någonting fattas. Jag förstår inte hur karaktärerna tänker ibland, och de tycks stöta på alla problem man kan stöta på, och hea berättelsen går lite för snabbt.

Citat: Hittade inget speciellt.
Favoritkaraktär: Cluaran
Övrigt: Del tre heter Cirkelns bok, ifall ni undrar.

fredag 21 december 2012

JULLOV!

Nu är det ÄNTLIGEN JULLOV. Fy vad lång tid det tagit, nu är den värsta perioden över :D Ni ANAR inte hur glad jag är! Och då kommer det bli mycket mer bloggning dessutom :) Har såklart lite julklappar att fixa, men aja. TVÅ VECKORS LOV, det är nästan så man börjar gråta. Sovmorgon.
Vänta lite. Kom just på att julstädningen är kvar D:
Kom på att jag varit lite slö med .Ebbas julkalender dessutom. Ehe...

Boken som det tog en evighet att komma igenom heter...
Den oändliga historien av Michael Ende. Jag vet att flera personer älskar boken, men jag tyckte den var OTROLIGT trög, jag avskydde huvudpersonen, och den tog mig säkert en månad att läsa ut O.o Tja, det är ju den OÄNDLIGA historien...
 
En gåta
Vilken litterär figur är detta?
Han är känd över nästan hela världen.
Han har långt vitt skägg,
och ses sällan utan huvudbonad. 
Han är en mystisk magisk man,
och väldigt respektingivande.
Många små varelser jobbar i hans kök
och han har ett odödligt husdjur.
 
Men det MÅSTE ju vara Dumbledore, eller? Jag menar, han finns i en bok. Han är väldigt känd. Han har långt vitt skägg. Han har alltid mössa. Han är absolut magisk och mystisk. OCH väldigt respektingivande. Och det står ju i Harry Potter att det är små alfer som gör all mat i Hogwarts. Och Fenixfågeln är ju helt klart odödlig, när den dör så återuppstår den ju.

Favoritcitat (från en bok)
Gud, vad svårt. Allvarligt, bara ETT citat? Okej, det får väl bli ur Game of Thrones, eftersom den har så himla många bra citat ;D
 
Här är scenen i TV-serien. Höger: Eddison. Vänster: Jon.
Jon was paired with dour Eddison Tollett, a squire grey of hair and thin as a spike, whom the other brothers called Dolorous Edd. "Bad enough when the dead come walking," he said to Jon as they crossed the village, "now the Old Bear wants them talking as well? No good will come of that, I'll warrant. And who's to say the bones wouldn't lie? Why should death make a man truthful, or even clever? The dead are likely dull fellows, full of tedious complaints - the ground's too cold, my gravestone should be larger, why does he get more worms than I do..."
 
En bok du aldrig kommer att glömma
The Fault in Our Stars av John Green. Behöver jag säga mer? Den lärde mig att man ska ta vara på livet vad som än händer, och...Nä, nu fortsätter vi med nästa fråga, innan jag blir sentimental och börjar snacka poesi.
 
 Vad var det för någon bok nu igen?7
Det finns en bok som jag läste som jag ÄLSKADE när jag var liten, det fanns massor med fina bilder (det var ju en bilderbok). Den handlade om en gris och hans sjuka mormor som han älskade, och han gjorde massor med grejer för att hon skulle bli glad, och den var så fin...Jag skulle kunnat sökt på några enkla titlar som "Grisen och mormorn" eller något, men problemet är att boken var på holländska, så det är lite svårt.
 
Har du läst någon julkrönika i år?
Nope.
 
Älskar, älskar, älskar denna boken!
Jag verkligen verkligen älskar City of Glass, men om ni läst mina inlägg, så tror jag ni redan fattat det...
 
Seriöst, ska det här föreställa en bok?
De dödas imperium av Mårten Sandén. Sorry, Mårten, jag gillar dina andra böcker, men den här tyckte jag INTE om. Hon bara svor HELA tiden, och hon var SÅ ELAK mot honom (glömt namnen) fast han inte gjort NÅGONTING och så var hon svinelak mot honom ända tills han offrade sitt liv för henne, DÅ fattade hon att hon älskade honom och blev ledsen. Hon ville bara ha honom när han var en skinande riddare i rustning, men när han var vampyr så blev hon äcklad och hatade honom. Blurk.
 

onsdag 19 december 2012

[geim]

FÖRLÅT för att det svackar mellan inläggen hela tiden, jag SKA skärpa mig, men efter jullovet blir det nog inte så mycket, för första veckan ska tydligen åttor och nior öva med en teatergrupp, och sen blir det praoveckor *suck* Jag orkar snart inte mer.
Av Anders de la Motte
Titel: [geim]
Del: 1
Serie: inget namn, så vitt jag vet.
Sidor: 336
Utgiven: 2010
Förlag: Pocketförlaget
Första meningen: Texten dök för femtioelfte gången upp i displayen och för samma gång i ordningen klickade HP irriterat bort den.

Henrik Petterson, kallad HP, har haft ett rätt så gräsligt liv. Halvkriminell, varit på anstalter tio år av sitt liv, aldrig fått en "fast punkt i livet". Ofta arbetslös och ont om pengar. En tragisk person, helt enkelt, skiter i det mesta och tar livet lite som det kommer.
Och plötsligt, en dag, på tunnelbanan, hittar han en kvarglömd mobiltelefon, som verkar väldigt mystisk. När HP stjäl den är det första han försöker göra att försöka ringa med mobiljäveln, vilket inte funkar. Istället dyker en liten text upp oavbrutet. "Wanna play a game?" och sen en "yes" och en "no" knapp. Efter några försök med att bli av med texten svarar han ja, och tror att det säkert bara är ett skämt från hans bästa vän (och enda) datageniet Mange. Men istället blir han helt indragen i en helt ny värld ute i cyberrymden, ett gigantiskt spel över hela världen som går ut på att man får olika uppdrag som man ska utföra, som slutar i speciella "poäng", allt är som en enda stor tävling.
Glatt hänger HP på, och blir för första gången i sitt liv uppskattad. Även om uppdragen är en aning kriminella, så är det själva adrenalinkicken och applåderna han får efteråt som får honom att fortsätta. Han kommer snabbt upp i rätt så många poäng, och får för första gången veta hur det känns att ha folk som älskar det han gör och som hejar på honom.
Rebecca Normén, HPs storasyster, är sin brorsas totala motsats. Hon har haft ett lyckat liv, är en väldigt bra polis och livvakt, och har det allmänt trevligt. Trots det är hon skyldig HP hela sitt liv och sin framtid. För han är en av de få som vet att hon är en mördare. Och hon är den enda som vet att hennes lillebrorsa tog på sig skulden. Trodde hon. För plötsligt börjar hon få massor med föga trevliga lappar, men vem är det som skickar dem? Och varför beter sig HP så konstigt?
Tja, för HP leker livet, ända tills uppdragen börjar gå lite överstyr...vilket slutar i misshandel, mordbrand och explosioner.
Och det är då det börjar bli riktigt nasty.
____________________________________________________________________________

Alltså, jag är för det mesta inte så förtjust i svenska böcker, men den här var ju freakin' awesome! Jag totalt älskade den, den var verkligen asbra. Idén med en hel värld i cyberspace för halvkriminella människor är ju så bra. Framsidan på boken är också väldigt intressant, och så blodstänket så man fattar att detta faktiskt inte är en godnattsaga. När jag hörde talas om den trodde jag att huvudpersonen, HP, skulle vara typ femton år. Min reaktion: *stön* ännu en klantig tonåring som inte kan hålla sina klåfingriga fingrar i styr *suck* Men sen fick jag ju veta (av min syrra) att HP är 30. Då blev det hela mycket mera intressant.

Trots att HP typ är kriminell och en så kallad badboy, så gillar jag honom. Och fast han inte har en enda likhet med mig. Det händer verkligen inte ofta. Men det är något hos honom jag gillar, han är grymt rolig, och i början så trodde jag bara han var jobbig och självisk, men han växte verkligen i mina ögon. Han går rakt på sak, och känns ändå väldigt mänsklig. Och han var verkligen inte så patetisk som jag trodde han skulle vara. Det är svårt att beskriva honom, men gillade honom gjorde jag i alla fall.

Det känns som om det inte är min typ av bok, men ändå älskar jag den. Det finns rätt så mycket svärord, speciellt på engelska, och det gillar jag inte, men det passade liksom till boken. Trots att den var skriven i tredje fom så kom man så nära HP att det kändes som om den var skriven i Jag-form. Och den är inte svår att förstå, den är ju inte precis lättläst, men inte många filosofiska utläggingar, och det händer alltid något, så tråkigt har man inte. Och det är väldigt roligt att man byter till Rebeccas perspektiv då och då.

Sen älskar jag ju Mange förstås. Ett datageni som konverterat till islam, slå det?
Dock var jag VÄLDIGT orolig om slutet, (varning för spoilers!) vad sjutton hände? Har Mange också blivit gangster D: Jag är helt förvirrad, vad var det som hände? (slut på spoiler)
Slutet var väldigt spännande, jag satt uppe hela natten. Han har verkligen byggt upp berättelsen bra, många finfina detaljer och förklaringar, och själva den här mobilvärlden HP blir inkastad i är så himla bra organiserad, herregud, vart får han allt ifrån? Nu hoppad jag på en lika Epic uppföljare, och jag ska ABSOLUT skaffa nästa bok, jag hatar cliffhangers (det måste man väl kalla det?)
 
Citat: En enda genuint osjälvisk sak hade han gjort i sitt liv, men vad hade han fått för det? Hur hade världen tackat honom, belönat honom för hans hjältedåd? Jo, med tio månader på anstalt, direkt in i fängelse utan att passera gå, tack så jävla mycket! För i mellanmjölkens land går naturligtvis ingen god gärning ostraffad

Jag hittade många fler, men de inne höll lite spoilersFavoritkaraktär: HP
Jag blev inspirerad av:
  • själva unikt-kriminellt-cyberspace-grejen.
  • Relationen mellan HP och Rebecca. Riktigt intressant.
Övrigt: Det är en triologi, nästa del heter [buzz] och den sista delen ska heta [bubble]. Filmrättigheterna har köpts.

söndag 16 december 2012

Jag såg just den här roliga TAG:en på Miriams blogg att man ska hitta sju böcker med alla regnbågens färger XD Låter superkul, så jag bestämde mig för att också göra det. Jag VET, sjukt dålig bild, och den är dessutom tagen i min säng, för att det var bäst ljus där, och så ser det ganska gräsligt ut, men jaja, ni ser i alla fall färgerna (utom möjligtvis Lionboy, för det ser ju väldigt mörk ut...)
 
 

 
 Det händer Nu av Sofia Nordin
Hermelinen av Lene Kaaberbol
Spotlight av Meg Cabot
Som en skyddande ängen av Margaret McAllister
The Fault in Our STars av John Green
Lionboy: The Chase av Zizou Corder
Nightshade av Andrea Cremer
 
Då utmanar jag alla som läser detta, orkar inte välja ut nån O.o
Det är en fin kudde i bakgrunden i alla fall...

lördag 15 december 2012

Min bokhylla #4

Röd text: Inte läst
Grön text: Läst
 
Min fjärde bokhylla (ursäkta för den dåliga kvalitén)
Molly Moons fantastiska bok om hypnos av Georgia Byng
Den hemliga trappan av William Corlett
Fågelprinsen av Maj Bylock
Häst med gyllene hovar av Maj Bylock
Dimmornas ö av Maj Bylock
Som en skyddande ängel av Margaret McAllister
Främlingen av Diana Gabaldon
Gargoylen av Andrew Davidson
Skjut kungen! av Olov Svedelind
Larklight av Philip Reeve
Starcross av Philip Reeve
De vandrande städerna av Philip Reeve
Förrädarens guld av Philip Reeve
Grön storm av Philip Reeve
Där världen slutar av Philip Reeve
Hungerspelen av Suzanne Collins
Fatta eld av Suzanne Collins
Genom dina ögon av Stephanie Meyer
Om jag kunde drömma av Stephanie Meyer
Ljudet av ditt hjärta av Stephanie Meyer
Så länge vi båda andas av Stephanie Meyer
Bree Tanners andra liv av STephanie Meyer
Vampyrens märke av P.C. Cast och Kristin Cast
Havets demoner av Justin Somper
Skräckens tidevarv av Justin Somper
Blodkaptenen av Justin Somper
Svarta Hjärtat av Justin Somper

fredag 14 december 2012

Jag? Försenad?

NU, säger jag bara. NU är ÄNTLIGEN spelperioden över ;D Klassens gigantiska teaterföreställning är ÄNTLIGEN över, det är DÄRFÖR det inte blivit så många inlägg.
Men hallå, HELA veckan har vi börjat skolan kl.12.00 (;D) och vart i skolan tills klockan åtta, så skyll inte på mig. Recension på Cloaked (hehe...) och [geim] kommer snart, har bara inte hunnit.
Sen så har jag dessutom märkt att Ebba har börjat med en julkalendergrej, att hon ställer en fråga varje dag, och det tycker jag verkar jättekul, MEN, ehe, jag har liksom inte gjort det förut, så jag gör dagens fråga PLUS alla andra frågor jag missat...
Dag 1
En bok som har fått dig att rulla runt på golvet av skratt 
Larklight och Starcross av Philip Reeve har fått mig att skratta FLERA gånger, så härlig att läsa ;D Sen har även böcker som Soulless och TMI fått mig att skratta. 
 
Dag 2
En bok du har gråtit floder över
Jellicoe Road och The Fault in Our Stars. Jag har ingen aning om varför jag "typ" grät under Jellicoe Road, men den var så otroligt bra och vacker och etc, etc, så man bara ville gråta. Ioförsig så grät jag ju inte, jag gråter inte när jag läser, men det var tamigfan nära. Och så The Fault in Our Stars, för att, ja, ni fattar om ni läser den, så otroligt bra.

Dag 3
Jag önskar att jag skrev den här boken
Typ alla böcker O.o
 
Dag 4
En bok du har läst tre gånger (eller mer)
Spejarens lärling-serien har jag nog läst mycket fler än tre gånger, så...
 
Dag 5
En bra bok som har blivit en bra film
Darkside och Soulless, men när det står "bra" så beror det ju väldigt mycket på skådespelarma, och hur mycket pengar de lägger ner på arbetet.
 
Dag 6
Favorittitel (på en bok, såklart.)
Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sarah Olsson, bästa titeln nånsin ;D
 
Dag 7
En bok som har ändrat din åsikt om något helt och hållet oviktigt
Jellicoe Road, Vampire Academy och Hogwarts har gett mig en speciell kärlek för internatskolor O.o Jag har romantiserat internatskolor fruktansvärt, får nog skärpa mig innan jag börjar på en O.o
 
Dag 8
Bästa kvinnliga karaktär i en bok
Det ändras, men för tillfället är det Arya i Game of Thrones, ascool, ioförsig så är rejält läskig för att vara typ nio i boken, men aja. Men hon är så cool, kapitlena med henne är de bästa i hela boken.
 
Dag 9
Bästa manliga karaktär i en bok
Men gud vilka jobbiga frågor D: Okej, det är Magnus från TMI och Tyrion från Game of Thrones.
 
Dag 10
En bok du inte trodde att du skulle gilla, förrän du läste den.
Låt tistlarna brinna av Yasar Kemal, den trodde jag verkligen att jag inte skulle gilla, jag undrar verkligen varför jag överhuvudtaget började läsa den. Men det slutade med att jag älskade den, så det var ju bara bra.
 
Dag 11
En bok du vill läsa, men inte har orkat
Nightshade. Jag har ju inte haft den så länge, men varje gång jag ska börja läsa något nytt tänker jag att jag ska ta den, men sen ändrar jag mig. Den ska ju vara väldigt bra, men vissa har sagt att den var sådär...(Mimsan, det är DITT fel D:)
 
Dag 12
En bok som du sträckläste
Jellicoe Road sträckläste jag VERKLIGEN. Jag satt uppe till klockan ett på natten för att den var så bra och jag ville bli klar med den.

Kändes lite som om jag svarade Jellicoe Road på alla frågor...God jul, förresten.

torsdag 13 december 2012

Cloaked

En VÄLDIGT försenad recension, förlåt O.o
Av Alex Flinn
Titel: Cloaked
Sidor: 337
Utgiven: 2011
Förlag: Harper Teen
Första meningen: I've never seen a princess before.
 
Johnny arbetar i en helt vanlig skoaffär på ett hotell där de reparerar olika gästers skor. Inte särskilt rik, bor med sin mamma, pappa borta, det vanliga. Johnny önskar verkligen att det någon gång ska hända något spännande och annorlunda, typ att det visar sig att magi finns, det skulle vara skoj. Och en dag, så händer just det. För en dag dyker den supersnygga prinsessan av något konstigt land upp och ska bo på hotellet. Johnny har aldrig sett en prinsessa förut, eller ens någon kändis överhuvudtaget, och absolut inte någon som är så snygg.
Och trots att han bara är en fattig kille som varken är överdrivet snygg eller muskulös, så tar prinsessan av någon anledning kontakt med honom, så han på något sätt hamnar på hennes hotellrum. Och där berättar hon en helknäpp historia om att hennes bror blivit förvandlad till en groda, och att han rymt, och att om de inte hittar honom så någon med kärlek i hjärtat hittar honom och kysser honom kommer han inte kunna bli prins, och så kommer antagligen någon häxa döda honom, och att om det händer måste prinsessan gifta sig med den jobbiga Prins Wolfgang, och det vill hon INTE.
Right, tänker Johnny. En groda har sprungit bort. Antingen vill hon göra honom till åtlöje, eller så har hon blivit knäpp. Fortfarande ytterst tveksam så får han två magiska föremål av prinsessan. Ett: Ett par hörlurar som man kan prata med djur med, om man har på sig dem. Två: En mantel som tar en vart man vill bara man önskar det.
Efter ett samtal med hotellets svanar så är Johnny övertygad, och bestämmer sig för att ge sig av. Trots att hans mamma och bästa vän Meg är lite tveksam om VARFÖR han åker, så gör han det i alla fall.
Nu upptäcker Johnny att allt som han drömt om faktiskt finns, och många flera djur än man tror faktiskt är människor som blivit förvandlade till djur. Han utsätts för många olika äventyr och uppdrag, bl.a. att hitta både en försvunnen syster och en gyllene fågel, allt för att hitta en groda och återvända till drömprinsessan därhemma.
_____________________________________________________________________________

Jag hade ganska höga förväntningar eftersom Beastly av samma författare var så bra. Boken var inte lika bra som Beastly, kan jag säga.

Ärligt talat så blev jag lite störd på den. Jag menar, karaktärerna är såna karikatyrer, och det värsta är att jag inte vet om det var meningen eller inte. Prinsessan är såklart urläcker och omöjlig att motstå, älskar fester, skor, kläder, etc. Det är så stereotypiskt, jag gillade henne inte alls. Och huvudpersonen, Johnny, han var så korkad och BLIND, herregud, om han skulle vetat att han var med i en bok skulle han nog fattat direkt vad som skulle hända, för boken är väldigt förutsägbar, men nu vet han inte det, utan beter sig väldigt korkat istället.

Och alla andra var också väldigt förutsägbara. Men djuren gillade jag. Det finns så få böcker med talande djur, och det var väldigt roligt när Johnny pratade med djuren, det var de bästa stunderna i boken. Det är intressant att flera djur i boken är förvandlade människor som inte kan bli fria förrän de, eller någon annan, gjort något. Nu ska jag vara lite mer vördnadsfull mot andra djur i fortsättningen O-o (inte för att jag INTE är det)

Och sen bara undrar jag en sak. Texten på framsidan "She'll wrap you in magic", vem menar de då? Jag gissar att de syftar på pysen på framsidan, och så vitt jag vet så ska det vara Victoriana, alltså prinsessan. Och så vitt jag vet så har hon INGA magiska krafter, och det vore konstigt om de bara menade att hon hade den där manteln. Det skulle kunna vara häxan, men varför har HON manteln på sig, och varför skulle det stå om henne när hon knappt är med, det är ju inte hon som är centralen i historien. Total mindblow O.o

Fast det är roligt att så många sagor finns med, som de sju svanarna och flera andra. Tanken bakom boken var ju att Alex ville skriva en bok om alla bra sagor som ännu inte blivit filmatiserade, vilket blir många trevliga sagor.
Alltså, om ni gillade Beastly supermycket och letar efter något liknande, så är kanske inte det här boken jag skulle välja. Den var bra, men inte SÅ bra, och absolut inte lika bra som Beastly, men om ni absolut vill läsa den i alla fall, så får ni väl göra det då :)

Favoritkaraktär: Alla talande djur.
Jag blev inspirerad av:
  • Talande djur
Citat: Hitta inget speciellt.
Övrigt: Finns med ett mycket snyggare omslag, varför skaffade vi det här?

lördag 8 december 2012

Min Bokhylla #3


Röd: Inte läst
Grön: Läst

Min tredje hylla:
Mordet på smedernas torg av Yasar Kemal
De tusen tjurarnas berg av Yasar Kemal
Araratbergets legend av Yasar Kemal
Jord av järn, himmel av koppar av Yasar Kemal
En smutsig historia av Yasar Kemal
Gräset som aldrig dör av Yasar Kemal
Gräset som aldrig dör av Yasar Kemal (dubblett)
Mikael Ludenfot av Mika Waltari
Rikets hemlighet av Mika Waltari
Tums den odödlige av Mika Waltari
Mikael Hakim av Mika Waltari
Sinuhe Egyptiern av Mika Waltari
Tretton skäl varför av Jay Asher
Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom
Fatal Remedies av Donna Leon
Death Cloud av Andrew Lane
Millys hämnd av Eileen Dunlop
Spökskeppet Vallona av Lena Ollmark och Mats Wänblad
Kapten Svarteks grav av Lena Ollmark och Mats Wänblad
Slumpens bok av Åsa Lind
Vems lilla mössa flyger av Barbro Lindgren
Korken flyger av Barbro Lindgren
Loranga del 1 & 2 av Barbro Lindgren
Mio min Mio av Astrid Lindgren
Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren
Mästerdetektiven Blomkvist lever farligt av Astrid Lindgren
Rasmus på luffen av Astrid Lindgren
Nils Karlsson Pyssling av Astrid Lindgren
Farlig midsommar av Tove Jansson
Pappan och havet av Tove Jansson
Trollvinter av Tove Jansson
Muminpappans memoarer av Tove Jansson
Sent i November av Tove Jansson
Nalle Puh av A. A. Milne.
Det blåser på månen av Eric Linklater
 
Hittade ni någon ni kände igen? (det måste ni nog ha gjort) Eller någon ni INTE kände igen? Det var ganska många jag inte läst, men det är de böcker jag fått av mamma o pappa, men jag SKA läsa dem nångång...

måndag 3 december 2012

Månadsrapport: November 2012

Ja, som ni kanske märkt har jag protesterat mot de senaste månadsrapporterna (för det är så pinsamt för jag läst så lite böcker O.o) men NU har jag i alla fall tid att göra en (och lust).
Lästa böcker:
  • Our Tragic Universe av Scarlett Thomas
  • (Uppdatering) Död och diamanter av Markus Zedgwick
  • Blameless av Gail Carriger
  • Heartless av Gail Carriger
  • City of Glass av Cassandra Clare
  • City of Fallen Angels av Cassandra Clare
  • City of Lost Souls av Cassandra Clare
  • Clockwork Angel av Cassandra Clare
  • The Sea of Monsters av Rick Riordan
Antal lästa: 8 stycken. Vad jag är stolt, jag trodde jag läste mycket mindre den här månaden. (uppdatering) Det var 9, sorry.
Engelska böcker: 8. AMAGAD (min engelska är absolut perfekt.),BARA engelska böcker, vad jag är stolt :D Och det har inte varit särskilt svårt heller.
Svenska böcker: 0. HA! Take THAT! ((uppdatering) 1 svensk bok var det visst. Fan också.
Omläsningar: 3 1/2. Jag har ALDRIG läst om så många böcker, jag läser nästan aldrig om mina O_o. Och The Sea of Monsters hade jag läst halva på innan.
Recenserade: 5. Jag har redan recenserat de som jag läste om, så jag kunde inte göra en till recension på samma böcker.
Bästa bok: Om man räknar med omlästa böcker är det City of Glass, av icke omlästa är det nog...Åh, det är så svårt. Clockwork Angel, då.
Sämsta bok: Den var inte så dålig, men språket var lite för komplicerat, och det var lite för många filosofiska utläggningar för att jag skulle gilla den mer.
Kommentar: Väldigt stolt över att jag läste bara engelska böcker. Det enda dåliga var att nån i min klass gjorde ett svart streck med en färgpenna på mitt exemplar av City of Lost Souls, fast det syns knappt. TYPISKT också, jag läste ju en svensk bok trots allt, som jag lånade av Liv när hon var på besök. Nåja, nästan bara engelska böcker då.
Planeringar inför December: Jag läser just nu Cloaked, och sen vill jag gärna läsa lite i Game of Thrones (trean) för att de är så bra, och så vill jag läsa Hav av Eld så jag blir klar med serien någon gång! Fast i slutet av månaden kan allt hända, eftersom det blir JULAFTON!

FÖRRESTEN. Just den här veckan kan det svacka lite mellan inläggen, för min klass gör ett stort spel inför hela skolan (och alla andra som vill komma) och det är MASSOR som ska göras, och tiden börjar liksom rinna ut. Grejer ska tillverkas, målas, limmas, häftas, sys, etc, etc. Bara så ni inte kommer med yxor och högafflar för att jag inte skriver O_o

lördag 1 december 2012

The Sea of Monsters

Av Rick Riordan
Titel: The Sea of Monsters
Serie: Percy Jackson and the Olympians
Del: 2
Sidor: 279
Utgiven: 2006
Förlag: Disney?
Första meningen: My nightmare started like this.

Spoilervarning för de som inte läst del ett!
 
Efter Percy Jacksons sommar på Camp Half Blood, då han räddade mänskligheten, typ, från ett krig mellan alla grekiska gudar, så känns det rätt så konstigt att gå tillbaka till det normala. Han har snart gått ut sjuan, och eftersom Grover gett sig ut för att hitta guden Pan (som varit försvunnen väldigt länge) så som alla satyrer gör, så är Percy ensammare än nånsin. Den enda vännen han har är Tyson, en väldigt storväxt och stark kille som beter sig som om han vore åtta, han är väldigt känslosam och gråter när andra är elaka mot honom. Precis som Percy är han ett mobboffer.
Men nu när det äntligen gått ett år utan några större katastrofer i skolan för Percys del, vad skulle kunna gå fel sista dagen i skolan? Allt, i princip. Han blir inte bara anfallen av den värsta mobbaren och hans huliganer på gympan, nej, det visar sig dessutom att huliganerna är gigantiska jättar som försöker döda honom. Han kommer knappt ut levande, men allt tack vare Tyson och Annabeth, som av någon anledning dök upp..
Tillsammans tar de sig till Camp Half Blood, och upptäcker att allt är förändrat. För det första så är hela stället anfallet av stora bronstjurar. Och för det andra (det mest viktigaste) så verkar det som om Thalias träd blivit förgiftat! Och alla tror det är kentauren Chirons fel, så han tvingas sluta på Camp Half Blood, och blir ersatt av den jobbiga Tantalus, som verkar hata allt och alla, speciellt Percy.
Dessutom börjar Percy få väldigt konstiga drömmar om Grover. Men det är väl bara vanliga drömmar, eller? Man kommer fram till att Thalias träd håller på att dö, och det enda som skulle kunna rädda trädet är The Golden Fleece, som ligger långt borta. Så Tantalus skickar ut en av eleverna för att rädda Camp Half Blood. Och skickar Clarisse.
Detta tycker såklart inte Percy om, så han ger sig av på egen hand, tillsammans med Tyson och Annabeth, såklart. Det visar sig också att Grover är i mycket mer trubbel än vad man skulle kunna ana, och om inte Percy kommer och räddar honom innan tiden är ute, så finns det rätt så stor chans att samma fiende som förgiftade Thalias träd kommer förstöra båda Camp Half Blood och antagligen resten av världen för att få sin vilja fram.
___________________________________________________________________________________

Ojojoj, det var SÅ längesen jag läste ettan, så jag var rädd att jag inte skulle komma ihåg något, men det gick ju bra ;D Jag började på boken för cirka tre år sen, men då var det min andra bok på engelska, och jag var inte riktigt superbra på engelska, men jag gjorde ett gott försök. Det var förvånansvärt mycket jag kom ihåg, jag kom ju nästan till slutet, hur kunde jag bara ge upp?

Boken är fullspäckad med humor, och är inte särskilt svårläst, så det är en perfekt avkoppling. Kanske inte den ironiska humorn som jag älskar, men den fick mig att skratta flera gånger. Jag älskar verkligen Percy, han är så snäll, och fast han är en halvgud, så känns han så...normal. Han känns verkligen som en trettonåring (som tur är han en av de få smarta, det finns så många barnsliga trettonåringar O.o) och beter sig likadant. Han är inte så snäll att han inte tror på ondska, och han är inte för kaxig, jag gillar honom ;D Och så gillar jag såklart Grover, han är så rolig. Det är inte ofta det finns viktiga personer som är satyrer/fauner/vad de nu kallas, de heter olika i alla böcker. Den enda jag kan komma på utom honom är Mr Tumnus i Narnia.

Känner mig väldigt stolt när jag kan alla olika gudar, hjältar och monster som nämns. Det känns bra att de har med så många, och det känns bra att min favoritgud Hermes är en sån hygglig prick i boken. Och att det finns hyggligt många tjejkaraktärer. Men det var lite svårt att ta Tantalus på allvar, han var så knäpp och elak och patetisk på samma gång. Ena sekunden håller han helt hysteriskt på att jaga en hamburgare runt bordet, och andra så berättar han gravsallvarligt att han, i princip, kommer döda alla ungar som inte gör som han säger.

Jag gillade boken ((lite spoilervarning)vem gillar INTE böcker där huvudpersonen blir förvandlad till ett marsvin?(slut)) väldigt mycket, jag tycker till och med att den var bättre än ettan. Inte så många komplicerade ord som i andra engelska böcker jag läst, så det tog inte särskilt långt tid att läsa den. Den kunde ha varit lite mer raffinerade dialoger och mindre slagsmål, och jag tycker att Luke är lite för ond för att vara typ fjorton år, men bortsett från det så är boken väldigt rolig att läsa, och den här serien rekommenderas starkt ;D

Favoritkaraktär: Percy och Grover
Citat:
"Um..." I said. "Would this be the super-dangerous prophecy that has me in it, but the gods have forbidden you to tell me about?"
Nobody answered.
"Right," I muttered. "Just checking."

Chiron sighed. He set Annabeth and grover down on a picnic blanket next to me. "I really wish my cousins wouldn't slam their heads together. They don't have the brain cells to spare."
Övrigt: Håller på att bli film ;D Och kommer någon gång 2013.
 

fredag 30 november 2012

ÄNTLIGEN ;D

Nu har jag fått en ny dator, så nu kommer det komma många fler inlägg, recensioner, etc, etc. Funderar också på att göra en sån där julkalendergrej, men jag vet inte vad jag ska skriva om då O.o Fast eventuellt kommer jag på något. Recension på Sea of Monsters kommer snart ;D Och förhoppningsvis kommer jag inte crascha den här datorn...