Jag åker till bokmässan!

 

Jepp, jag ska för första gången åka till bokmässan, yey :D Jag vet inte hur det kommer vara, men jag känner på mig att det kommer bli awesome! Så jag kommer inte kunna blogga denna helg (det är ju inte så att man kommer märka någon skillnad med tanke på att jag aldrig skriver...).

Nu måste jag åka, hejdå :D

Mina bokiga bekännelser!

Innan du läser inlägget ska du bara veta att det var SÅ SVÅRT att komma på någonting att skriva. Det är därför det har tagit så lång tid att göra det från att jag blev taggad, ren idétorka. Men nu är jag ÄNTLIGEN KLAR. Yes.

Jag har blivit taggad av Liv att göra denna superroliga enkät, yey :D Den går ut på att man ska skriva sju stycken bokiga bekännelser (bekännelser med bok-tema, antar jag?).
Här alltså mina fruktansvärt hemliga bokbekännelser O_o Känn er hedrade.

1. Jag kan inte gråta på grund av böcker.
Jag är en mycket okänslosam person och har inte förmågan att visa känslor. Det spelar ingen roll vilken bok det är, The Fault in Our Stars, Clockwork Princess, Jellicoe Road eller Harry Potter och dödsrelikerna, mina ögon förblir torra. Jag har aldrig ens varit i närheten av att börja snyfta, även fast mitt inre var evaporating into a vortex of agony. Detta är ännu ett bevis för ett konstaterande jag länge misstänkt: Jag är en zombie.

2. Jag hatar att läsa på stranden.
Hur kan man läsa när strandens alla fasor attackerar en samtidigt? Insekter som flyger omkring, sand som skvätter och hamnar i ögonen och mellan boksidorna, vind som blåser flera sidor i förväg och gör så man får hår i ansiktet, sol som bländar och bränner en, vatten efter man badat som blöter ner sidorna och gör dem alldeles skrynkliga, för att inte tala om hur obekvämt man ligger i sanden.

3. Jag har inte läst alla Harry Potter- böckerna.
Jag vet, hemskt eller hur? Men jag har verkligen inte läst Harry Potter och Halvblodsprinsen. Vilket är konstigt, för jag tror jag skulle tycka om den mest. Det är inte så mycket action, utan lite mer intriger och karaktärsutveckling, så varför har jag inte läst den? Suck, jag vet inte, lathet? Antagligen...

4. Jag älskar deckare
Är jag den enda bokbloggaren som gillar deckare? När alla får välja en genre de ogillar så tar de alltid alla deckar-genren. Deckare är väldigt underskattade, jag framför ibland deckare framför dystopier som alla tycks älska så mycket. *kritiskt mot samhället*

5. Jag har i princip aldrig lånat böcker på bibliotek
Utom de första fem åren i skolan då man var TVUNGEN att låna böcker, och kanske två gånger på stadsbiblioteket i Göteborg under de två åren (tror jag det var) som vi hade en lägenhet där. Jag föredrar helt enkelt att köpa böcker, jag får panik om jag har en tidspress när jag läser. Ganska dumt egentligen, jag skulle ha kunnat spara en massa pengar. Men jag har alltid fått för mig att inga bibliotek har de böcker jag vill läsa, och ifall ni kommer ihåg ett inlägg jag skrev för typ ett års sen (like if) så vet ni att jag HATAR ryggarna på de flesta biblioteksböckerna i Sverige. Disgusting.

6. Jag har ALLTID varit en sån som älskar skurkarna mer än huvudkaraktärerna.
När jag läser en bok, hur mycket tror ni att jag bryr mig huvudkaraktären? Inte ett dugg förrän jag fått reda på om skurken är intressant. En bok blir fem gånger bättre med en väl genomtänkt onding. Mina föräldrar blir alldeles förfärade om vi ser en film och jag hoppar av glädje så fort psykopaten kommer med. Jag vet att det är de personerna man ska hata, men de är ofta dem som författaren lägger ner sin kraft i. Eller snarare inte gör, men borde. Det händer alldeles för ofta att man läser en bok där skurken knappt får vara med, och det enda karaktärsdraget är "Ond och galen". Usch.

7. Jag och min syrra förhandlar alltid om vem som får ha vilken bok i sitt rum.
Tänk dig ett scenario när vi precis fått en massa nya böcker, eller kanske tillochmed flyttat till ett annat land, alla böcker måste in i bokhyllor. Vad gör vi då? Jo, vi förhandlar. Typ; "Om jag får Harry Potter serien, så kan du få Eragon-serien, eh?" "Karin, du har inte ens läst Eragon. Men okej... om jag får alla Agatha Christie", "Är du galen? ALLA? Hm, okej då, men då vill jag ha Darkside" "VA?! Okej, om jag får..." Och ungefär så går det till.

Jag fick ett hemligt paket :D

Jepp. Titeln förklarar. Plötsligt en morgon så låg en lapp i hallen, där det stod att Bokgrottan (alltså jag) fått ett paket som jag ska hämta på ICA på Brommaplan.
Min första reaktion:

PAKET :D

 

Min andra reaktion:

 

PSYKOPAT D:

 

Min tredje reaktion:

 

Vem sjutton skulle skicka ett paket till mig?

Seriöst, jag har inget paket som jag väntat på eller så. Visst skulle det kunna vara en släkting som vill skicka en försenad födelsedagspresent, men då borde det vara till min syster också, och den borde inte stått "Bokgrottan" innan mitt namn.

 

Så vad var det i paketet of doom?

Jo, en BOK :D

 

 

Från MODERNISTA FÖRLAG :D Jag har förut fått ett recensionsex av dem, men de kanske tog det som att det skulle skicka böcker lite då och då som jag kunde recensera? Det ar kanske underförstått.

Jag klagar i alla fall inte.

DESSUTOM en bok som jag inte hört talas om förut! Det är någon dystopi, men som ändå verkar utspela sig ganska så snart i framtiden (2059). Men den verkar väldigt bra, är snygg i bokhyllan och har fått bra recensioner, så jag är väldigt sugen på att läsa den!

Insurgent

Tack så hemskt mycket till Modernista förlag som skickade den här boken, och förlåt för den försenade recensionen ;)

 

Av Veronica Roth

Titel: Insurgent

Serie: Divergent #2

Sidor: 381
Utgiven:  2012
Förlag: Modernista förlag
Första meningen: Jag vaknar med hans namn i min mun.

Detta är vad som står på baksidan:

Ett enda val kan förändra dig - eller förgöra dig. Men varje val har konsekvenser, och när oroligheterna väller upp i falangerna omkring henne måste Tris Prior fortsätta att försöka rädda de hon älskar - och sig själv - samtidigt som hon brottas med svåra frågor om sorg och förlåtelse, identitet och lojalitet, politik och kärlek.

     Tris initiationsdag borde ha varit en dag fylls av firande och segeryra tillsammans med hennes nya falang. Istället slutade dagen i obeskrivliga fasor. Nu rasar kriget, och konflikterna mellan falangerna och deras ideologier växer.

     Tris har förändrats genom de beslut hon fattat, men också som ett resultat av nya upptäckter och relationer. Hon måste nu omfamna sin divergens fullt ut, oavsett vilka risker det innebär.

____________________________________________________________________________

Innan jag börjar med recensionen måste jag bara säga en sak;

Falanger XD

Jag visste inte ens att det ordet fanns, men det låter så roligt XD

Okej, till recensionen. Jag vet att det här låter ologiskt, men jag gillade den faktiskt bättre andra gången jag läste den. Nu tog jag mig tid och läste den lite mer noggrant, istället för att stormläsa för att se om något hemskt skulle hända. Andra gången jag läste den upptäckte jag flera av de nackdelar jag inte märkte när jag läste boken, men också många fördelar.

 

En nackdel jag upptäckte var karaktärerna. Man ser alldeles för lite av dem. Boken borde varit dubbelt så lång och fylld med privata dialoger, gärna bara mellan två personer.  Jag vill kunna döma en karaktär genom hur den beter sig när hen pratar, hur den visar sina känslor, inte hur bra den är på att kasta knivar eller jonglera med äpplen. De enda långa dialogerna som finns är några mellan Tris och Four, och det är mest " -Tris, är det något du inte berättar för mig? - Nejnej Tobias hur kan du tro det? Däremot, är det någonting DU inte berättar för MIG? - Nejnej, inget särskilt Tris (hint: BÅDA LJUGER OCH DET ÄR SÅ UPPENBART)". Och det finns så många karaktärer jag ville se mer av. Typ Wills syster, eller Uriah, eller Lynn, eller Peter...

 

Men de fördelarna jag upptäckte var att de scener som jag tyckte mest om kunde jag uppskatta i fulla drag. Jag märkte inte hur bra vissa scener är förrän jag läste om boken. Är det bara jag som älskar scenen när hon och Four är hos De Ärliga och får det där serumet? Veronica Roth slog verkligen till på rätt ställe, precis lagom känsligt. Av alla scener i boken blev jag mest emotinally touched av den. Och några andra scener gillade jag verkligen, men jag kommer inte berätta om dem på grund av spoilers.

 

Jag stör mig fortfarande på Tris, men inte lika mycket som innan. Men ibland känns det som av alla alternativ som hon har så gör hon det absolut värsta. Men gillar henne på grund av hennes attityd och hennes förmåga att stå emot de som ingen annan gör. Även om jag vill döda henne i vissa scener, så vill komma fram och skaka hand och gratulera henne för hennes mod ibland. Hon är härmed förlåten för att hon dödade Will, och för att hon i princip drev Al till självmord. Varför måste hon vara så långsint...-.-

 

Jag vet att många inte håller med mig, men jag tror jag gillar Insurgent lite bättre än Divergent. Jag kan inte sätta fingret på varför, det fanns så mycket bra med Divergent som inte fanns i Insurgent. Jag vet inte, det enda jag vet är att jag njöt mer av läsningen av Insurgent än den av Divergent.

Och slutet älskar jag. Det finns inget så bra för att hålla kvar läsare som en redig liten cliffhanger.

Jag hade inte så stora förväntningar på boken, så det kanske var en av anledningarna till att jag gillade den så mycket. Nu har jag superhöga förväntningar på den avslutande delen, jag förväntar mig ett helepiskt slut.

Jag fyller år :D

Hurra, nu är jag då äntligen 14 år, vilket som såklart ska firas med många böcker!
Men nu är det så att jag inte önskade mig så många böcker, och fick ännu mindre, men några är det ändå. Vera fick däremot en del, och eftersom vi delar böcker så kan mna väl säga att vi fick många böcker. Här är ett litet smak prov på vad jag fick:

 

Jag har redan börjat läsa den, och den verkar jättebra :D Jag kommer absolut skaffa resten när de kommer ut!

 

 

En bok av samma författare som till Hungerspelen? Vad kan gå fel? Jag vet att den ioförsig ritkar sig mot lite yngre barn, men vem bryr sig?

 

 

ÄNTLIGEN. Jag kunde helt enkelt inte vänta tills den kom i pocketversion, så nu äntligen får jag reda på hur allt slutar! Någon annan som läst de andra böckerna i serien och är jättespänd inför sista delen? DET ÄR JAG.

 

Det mesta av det jag fick var sånt som inte var böcker, men de jag fick är jag verkligen sugen på att läsa :D

Lite om böcker som blir till film.

Hjälp, blev plötsligt väldigt peppad att skriva ett inlägg, är det något fel på mig? Inte alls likt mig, så oaktiv som jag varit. Men nu i nian har man faktiskt tillåtelse att fokusera sig lite på skolarbetet inför gymnasiet.

Nå. Hur går det med bokfilmatiseringar nuförtiden? Är det sant att efter Sagan om Ringen-filmerna så har bokfilmatiseringar bara blivit sämre och sämre?

Nja. Se på Harry Potter- filmerna, Hungerspelen, eller (som jag sa) Sagan om Ringen- filmerna. De är alla väldigt bra filmer. Till och med The Perks of Being a Wallflower och The Hobbit tyckte jag mycket om. 

Tyvärr så är inte alla böcker som blivit filmer bra. Tillexempel Twilight och Percy Jackson.
Döda mig inte, men jag gillade verkligen Twilight-böckerna när jag läste dem. Bella är inte alls en sån känsloslös zombie som i filmerna. Men nu är det omöjligt att gilla dem efter att ha sett filmerna. Filmerna bränner in sina signaturer i hjärnan på en och lämnar ett större märke än böckerna. Så fort man bara försöker komma på vad det var som var bra med böckerna börjar man istället tänka på allt dåligt som hände i filmerna. Tack för det -.-

Och Percy Jackson-filmerna, de var så olika böckerna att de inte ens förtjänade att få ha samma namn. De handlar ju INTE ENS OM SAMMA SAK (vilket jag pointerat flera gånger men det hjälper inte, konstigt nog O.o).

Men vissa filmer blir bara...inte som man tänkt sig. Ibland önskar man till och med att ens favoritbok INTE ska bli film, ifall de tänker förstöra den som de gjorde med Twilight.

Och är inte de absolut värsta som kan hända när ens favoritscen eller t.o.m. karaktär inte ens är med (Tom Bombadill D:)?.

Eller när skådespelaren som ska göra en roll inte alls ser ut som man tänkte (det är så störande) sig när man läste boken.

Eller när de böra gör någonting HELT FEL. Gud vilken press filmteamet måste haft när de tillexempel gjorde Harry Potter- filmerna, om de gjort något fel hade de blivit nertrampade av arga fans.

Men en av de värsta sakerna som kan hända är att alla gillar filmerna bättre än böckerna (eller bara är lata) och aldrig orkar läsa dem -.- Usch.
Jag tyckte det kändes som om det aldrig blir några böcker som jag gillar till film, och så upptäcker jag att det finns jättemånga O.o. Och jag har inte sett City of Bones än, men jag ska göra det någon gång nästa vecka. Har du sett den? Var den bra? I alla fall, är kommer en liten lista över filmer som ska bli film (förhoppningsvis inom en snar framtid).

En liten lista över filmer som ska bli film:

1. Divergent (2014)
2. Vampire Academy
3. The Maze Runner (2014)
4. The Fault in Our Stars
5. If I Stay
6. The Book Thief (2014)
7. Before I Fall
8. Matched
9. Graceling
10. The Casual Vacancy
11. The Night Cirkus
12. Miss Peregrine's Home for Peculiar Children

Det var några stycken. Vilken bok som ska bli film är du mest peppad att se på? Om det är så att The Night Cirkus SKA bli film så kommer jag vara GRYMT peppad på att se den. Jag har sett trailern till Boktjuven, och jag tror den kommer vara bra!

P.S. Recension på Insurgent kommer snart!