Titel: Mitt Perfekta liv
Original titel: The Truth About Forever
Sidor: 443
Utgiven: 2004
Förlag: rabén&sjögren
Första meningen: Jason skulle till Hjärnlägret.
När folk sett Macy har de alltid tänkt henne som tjejen som såg sin pappa dö. De ger henne alltid Blicken, den där medlidande som hon hatar. Som tur är så har hon ett geni till pojkvän, Jason. Men den här sommaren så ska Jason på ett så kallat Hjärnläger, där han ska bli ännu smartare än han redan är och lära sig om typ ekvationer och akademiska krångligheter. Macy ska under sommaren sitta i informationsdisken på biblioteket i Jasons ställe. Hennes mamma ska introducera några nya radhus. Allt ska bli som en ganska vanlig sommar. Men vissa saker går lite snett. För det första så är de andra tejerna på biblioteket inte särskilt vänligt inställda mot Macy. De är också akademiska genier som inte alls fattar varför något geni som Jason skulle vilja vara ihop med någon som Macy. Hon får knappt göra någonting eftersom hon inte "klarar av det". För det andra håller hennes mamma på att hela jobba ihjäl sig. Hon sitter uppe på nätterna och kollar igenom ritningar, äter och dricker knappt någonting, etc. Och för det tredje så tycker Jason att de ska ta en paus i deras förhållande, bara för att hon skrev "jag älskar dig" i ett mejl. Det är väl så man gör om man varit ihop i ett och ett halvt år?
Men en dag under ett litet cocktailparty hos Macy så möter hon cateringsfirman Wish. Totalt galna och förvirrade typer, som alltid tycks ha kaos och förvirring omkring sig. Allt börjar när hon blir skrämd från vettet av en kille som hoppar ut från en buske. Han heter Bert, och har någon machogrej med en annan kille att de ska skrämma livet ur varandra genom att hoppa fram och skrika "därfickjagdig!". Tyvärr så råkar han hoppa på Macy istället...De börjar prata, och får träffa bossen för firman, den höggravida Delia. Lite senare står hon och bakar kakor för glatta livet för att hjälpa Delia med servicen.
Lite senare har saker blivit värre, de på bibblan är ännu elakare än förut, eftersom de kan reta henne för att Jason gjort slut med henne, och hennes mamma blir bara mer och mer uttröttad och hysterisk, även om hon döljer det.
Så när hon en dag får syn på cateringens bil, så är hon för första gången lite impulsiv, och följer efter. Hon tar ett dubbeljobb, bredvid biblioteksjobbet, och hon hjälper cateringsfirman när de är underbemannade, vilket de är för det mesta. Hon möter den coola Kristy, med massor med ärr i ansiktet. Och Monica (också kallad Monotonica) som är mer en sengångare i slow motion än en människa. Och hon möter Wes, en tatuerad assnygg kille som får det att kittla i magen att se på honom. Och hon blir vän med allihopa, och har det roligare än på länge. Men kan det roliga verkligen fortsätta? Om hennes mamma skulle få reda på det så skulle hon antagligen bli galen, och vad händer med Jason när han kommer hem? Ska hon alltid vara den snälla, duktiga och lydiga Macy som gör som alla säger, eller ska hon någon gång ta tag i sitt liv och göra som hon själv vill, vad det nu är?
________________________________________________________________________________
Det finns mycket bra och dåligt med boken. En väldigt bra sak är karaktärerna ;D Mina personliga favoriter måste nog vara...Wes och Bert, de är så gulliga ;D I vanliga fall så skulle jag valt Kristy eftersom hon är så jädrans cool, men hon liknar så himla många andra karaktärer jag sett att jag tar Bert istället, eftersom han är så söt ^^ Varför finns det inte mer killar som liknar honom? Wes är ju också underbar, när han och Macy gjorde Sanning och Konsekvens utan konsekvens så var det så klockrent, jätteroligt att läsa ;D (nu det blev ganska så många smileys ;D;D;D;D) Jag älskar alla i cateringsfirman, även om jag tycker Monotonica borde sagt åtminstone något vettigt och inte bara Hmmm, Ähum, Öh, Visst, Mmm, etc.
Och gud vad jag hatar Jason! Han är ju så korkad och patetisk. I sista scenen så har han ju nått klimaxet av patetiskhet! Har över huvud taget några känslor? Han överlever inte om han inte har sin framtid planerad med schema så han kan bocka av saker i tur och ordning. Grrrr...hur KAN Macy över huvud taget vara ihop med honom i ETT OCH ETT HALVT ÅR. Tar det så lång tid att inse det? Och så blir jag så störd på att hon alltid ska vara så duktig och aldrig säger emot. När hon blev utskälld av sin mamma så skulle jag ställt mig upp och skrikit åt henne och säga hur det faktiskt var, men hon bara visstvisst och gick med på att få sitt liv helt förstört. Grrr...
Utom dessa petitesser så är boken riktigt mysig. Nu låter det lite som om jag avskyr boken, men det är bara det här som är det dåliga med boken. Och att den borde varit längre, det hände så fruktansvärt lite på hela de 443 sidorna att det lika gärna kunde ha varit 200. Passar perfekt när man behöver något sockersött en härlig sommarkväll. Den är väldigt intressant, även om den är ganska förutsigbar, så den är ändå läsvärd. Inte den bästa kärleksboken jag läst, men man blir lite petig efter Anna and the French Kiss och The Fault in Our Stars...
Favoritkaraktär: Bert och Wes
Citat: (ett exempel på hur hysterisk cateringsfirman är)
"Inte exakt just nu, nej", sa Delia och gick tvärs över rummet. "Jag talar futuristiskt."
"Finns det ordet?" frågade Bert.
"Ta de här ostbollarna, bara", sa hon och lyfte upp den lilla flickan. "Åh, Lucy, kära snälla gud, vänta med hysterianfallen bara en timme till, jag bönfaller dig, okej?" Hon tittade ner på sin sko. "Åh, nej, jag trampade just på en köttbulle. Var är Monica?"
"Här", sa en röst från andra sidan dörren.
Delia gjorde en irriterad grimas.
"Släck den där cigaretten och kom in hit, nu. Leta upp en kvast och få undan de här köttbullarna...och så måste vi få in fler ostbollar, och Bert behöver...vad var det mer du behövde?"
"Krabbkakor", sa Bert. "Futuristiskt talat. Och Wes behöver is."
Jag blev inspirerad av:
Och gud vad jag hatar Jason! Han är ju så korkad och patetisk. I sista scenen så har han ju nått klimaxet av patetiskhet! Har över huvud taget några känslor? Han överlever inte om han inte har sin framtid planerad med schema så han kan bocka av saker i tur och ordning. Grrrr...hur KAN Macy över huvud taget vara ihop med honom i ETT OCH ETT HALVT ÅR. Tar det så lång tid att inse det? Och så blir jag så störd på att hon alltid ska vara så duktig och aldrig säger emot. När hon blev utskälld av sin mamma så skulle jag ställt mig upp och skrikit åt henne och säga hur det faktiskt var, men hon bara visstvisst och gick med på att få sitt liv helt förstört. Grrr...
Utom dessa petitesser så är boken riktigt mysig. Nu låter det lite som om jag avskyr boken, men det är bara det här som är det dåliga med boken. Och att den borde varit längre, det hände så fruktansvärt lite på hela de 443 sidorna att det lika gärna kunde ha varit 200. Passar perfekt när man behöver något sockersött en härlig sommarkväll. Den är väldigt intressant, även om den är ganska förutsigbar, så den är ändå läsvärd. Inte den bästa kärleksboken jag läst, men man blir lite petig efter Anna and the French Kiss och The Fault in Our Stars...
Favoritkaraktär: Bert och Wes
Citat: (ett exempel på hur hysterisk cateringsfirman är)
"Inte exakt just nu, nej", sa Delia och gick tvärs över rummet. "Jag talar futuristiskt."
"Finns det ordet?" frågade Bert.
"Ta de här ostbollarna, bara", sa hon och lyfte upp den lilla flickan. "Åh, Lucy, kära snälla gud, vänta med hysterianfallen bara en timme till, jag bönfaller dig, okej?" Hon tittade ner på sin sko. "Åh, nej, jag trampade just på en köttbulle. Var är Monica?"
"Här", sa en röst från andra sidan dörren.
Delia gjorde en irriterad grimas.
"Släck den där cigaretten och kom in hit, nu. Leta upp en kvast och få undan de här köttbullarna...och så måste vi få in fler ostbollar, och Bert behöver...vad var det mer du behövde?"
"Krabbkakor", sa Bert. "Futuristiskt talat. Och Wes behöver is."
Jag blev inspirerad av:
- Den mysiga känslan
- Grejen med en normalt sett lugn och supernogrann mamma som totalt bryter ihop inuti så det blir ombytta roller mellan mor och dotter. Typ.
Jag har också läst den, jag håller med dig det finns mycket bar o mycket dåligt
SvaraRaderaHåller med ;)
Radera