Av George R.R. Martin
Titel: A Clash of Kings
Serie: A Song of Ice and Fire
Del: 2
Utgiven: 1999
Sidor: 969
Förlag: Bantam Books
Första Meningen: The comet's tail spread across the dawn, a red slash that bled above the crags of Dragonstone like a wound in the pink and purple sky.
Varning för MASSOR med spoilers för de som inte läst A Game of Thrones!
En blodröd komet färdas över himlen över De Sju Kungadömena. Alla tror att det är ett tecken på att kungen ska vinna striden som närmar sig. Frågan är bara vilken kung.
Kung Joffrey sitter på Järntronen i Kings Landing, men riket styrs i princip av hans mamma Cersei. I norden finns Kung Robb, som tydligen också man ska knäböja för.
Och så finns det Kung Renly och Kung Stannis, Roberts lillebrorsor, som också påstås vara kungar, beroende på var man är. Och Kung Theon, som också är självutnämnd kung. Och så såklart Drottning Daenarys över havet, drakmodern. Alla dessa kungar och drottningar är bombsäkra på att kometen symboliserar just DERAS seger.
Läget är väldigt osäkert, alla är mot alla, och strider rasar överallt. Arya, som alla i Kings Landing letar efter, lyckas fly med hjälp av en broder av The Nights Watch som heter Yoren. Han klipper av henne håret och så får hon följa med hans följe av skurkar och banditer som ska tas till The Wall. Tanken är att hon ska låtsas vara pojke och sen släppas av i smyg i Winterfell. Redan första dagen blir hon ovän med några pojkar i sällskapet, och så möter hon Gendry, också kallad The Bull, som åtminstone är lite snäll mot Arya.
Sansa är inte lika tursam, hon vaktas med falkögon dygnet runt i Kings Landing, och hon måste fortfarande gifta sig med Joffrey. Alla vakar över henne som en hök, för hon är deras enda livlina, det enda de kan köpslå med Robb med. Utan henne skulle Rob dödat Jaime på fläcken, som han tillfångatagit, och det vill Cersei verkligen inte.
Tyrion blir skickad till Kings Landing av sin far Lord Tywin, för att vara Kungens Hand i Tywins ställe, tills Tywin kan komma själv. När han kommer möts han av blandade åsikter, eftersom alla trott han vart död. Han upptäcker snabbt att staden är i kris, matvägarna är blockerade och folket svälter, Tyrion har mycket hårt arbete framför sig, han är den enda som egentligen tar itu med saker och ting.
Theon färdas på Robbs begäran till sin far, för att fråga om han vill ansluta sig till Robb. Men Theon har inga planer på det, istället så hämtar han skepp och män och ger sig ut för att också bli kung.
Bran är kvar i Winterfell, och fast han inte ens fyllt nio får han ta över rollen som härskare i Winterfell nu när Robb är ute och krigar. Men han har många konstiga drömmar, vargdrömmar. Han drömmer att han är i sin varg Summers kropp, att han kan känna lukten av bytet och kunna springa på fyra tassar, precis som vargen. Men det är väl bara drömmar, eller?
Och samtidigt som alla kungar slåss om precis ingenting, så är det Jon uppe på muren i norr som får sköta de verkliga problemen. Alla kungar är så upptagna av varandra att de inte ens bryr sig om vad som händer bakom The Wall. Bakom The Wall är det fullt med wildlings, som kanske kommer försöa ta sig över The Wall, och så pågår det mystiska grejer, något som inte har med vildingarna att göra. Men nu skickas Jon tillsammans med flera hundra andra ut för att leta upp hans farbror, Benjen Stark, död eller levande. Eller kanske till och med både och?
__________________________________________________________________________________________
Ja, jag berättade inte om alla personer. Jag berättade inte vad Catelyn, Daenarys, Stannis eller Davos the Onion Knight hade för sig, för det hade blivit så himla långt då. Det är så svårt att göra handlingen på de här böckerna utan att avslöja mycket, men jag har gjort mitt bästa.
Jag måste bara säga att jag börjar bli riktigt förtjust i den här serien! Första boken var ju super, så jag hade ganska höga förväntningar, fast jag hade ändå en aning om hur den skulle vara, eftersom min syrra är en sån fruktansvärd skvallerbytta. Den var faktiskt bättre i vissa avseenden, och sämre i vissa. Tyvärr var ju Theon med väldigt mycket, men om man inte räknar med honom så älskade jag boken! Fast, ehum, jag slår vad om att Tv serien kommer bli en väldigt blodig Tv serie. Och så är det helt klart flera sexscener som de kommer överdriva i filmen, tyvärr.
Karaktärerna är nyckeln till hela berättelsen. Det är de som som gör böckerna så himla bra. Alla är så raffinerade och genomtänkta att det inte är klokt. Det finns ingen huvudperson, alla är huvudpersoner, iallafall de som har en egen berättarröst, vilket är väldigt många. Tillslut vet man inte vem man vill ska vinna. En av mina absoluta favoritkaraktärer är såklart Tyrion, som fortfarande är lika underbar. Han är den enda som faktiskt GÖR något, Joffrey är bara helt dum i huvudet. Men jag älskar Arya och Jon precis lika mycket. Speciellt Arya, hon är så cool, kapitlena med henne är de bästa. Och jag gillar verkligen The Bull :D Jag vet inte varför, men jag gör det iallafall, det KAN vara för att jag verkligen gillar skådespelaren som spelar honom i TV serien :D och så älskar jag såklart Dolorous Edd, hoppas han kommer med mer.
Själva världen är lika fantastisk som vanligt, han har verkligen bra fantasi, den där George. Han är verkligen i sitt esse. Men egentligen händer det ganska så lite i boken, de kommer inte riktigt fram til något, han kan väl inte dra ut på det här hur länge som helst? Det måste väl hända något nytt snart. Något stort.
Som vanligt är man totalt i dimman när det gäller A Clash of Kings. Man vet aldrig egentligen vad som ska hända. Man vet aldrig vilka som dör eller överlever. Man vet inte ens om de goda elelr onda vinner, speciellt eftersom det varken finns det ena eller andra. Man famlar i mörkret hela tiden. Småsaker kunde man kanske lista ut, men för det mesta hade man inte en susning, JAG hade iallafall inte det. Boken var super, fast scenen med alla båtar, då (lite spoilervarning) Stannis försökte storma Kings Landing (slut på spoiler) var jag ännu mer förvirrad än vanligt. Jag fattade knappt vad som hände, båtar är inte min grej, jag kan ingenting om båtar.
Favoritkaraktär: Hmm...det är svårt, men om man bara räknar med de som har en egen berättarröst så är det nog Tyrion och Arya
Citat: Hehe, jag tar två stycken med en av mina favoriter, Dolorous Edd...
Jon was paired with dour Eddison Tollett, a squire grey of hair and thin as a spike, whom the other brothers called Dolorous Edd. "Bad enough when the dead come walking," he said to Jon as they crossed the village, "now the Old Bear wants them talking as well? No good will come of that, I'll warrant. And who's to say the bones wouldn't lie? Why should death make a man truthful, or even clever? The dead are likely dull fellows, full of tedious complaints - the ground's too cold, my gravestone should be larger, why does he get more worms than I do..."
Jon had to stoop to pass the low door. Within he found a packed dirt floor. There were no furnishings, no sign that people had lived here but for some ashes beneath the smoke hole in the roof. "What a dismal place to live," he said.
"I was born in a house much like this," declared Dolorous Edd. "Those were my enchanted years. Later I fell on hard times."
Jag blev inspirerad av:
- Karaktärerna!
- Platserna!
- Typ allt.
Och bara för att jag är jag så bjuder jag på lite bilder från TV serien ;D (ursäkta att alla kommer på en lång rad, men datorn trilskas med mig.)
Snygg bild på Jaqen,
SvaraRaderajag älskar också Edd..
Jag älskade också tvåan, fast "The Hound" var med för lite...
Ja, han var med ALLDELES för lite, men han kommer säkert med mer...någon gång. Visst är bilden snygg? Han ser precis ut som jag förväntade mig!
SvaraRadera