måndag 3 september 2012

Eld


Av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Titel: Eld
Serie: Har inget speciellt namn, vad jag vet. Engelforstrilogin, kanske?
Utgiven: 2012
Sidor: 633
Språk: Svenska
Förlag: rabén&sjögren
Första Meningen:Solljuset sköljer in genom rummets höga fönster och blottlägger varje gammal smutsfläck på de vita vävtapeterna.

Varning för spoilers för det som inte läst Cirkeln!

Nu när De Utvalda besegrat den demonbesatte Max som dödade Elias och Rebecka, så är det ett ganska misslyckat försök att få allt bli som normalt igen. Ida ignorerar fortfarande resten av De Utvalda och försöker glömma att hon över huvud taget känner dem. Anna-Karins morfar ligger fortfarande på sjukhuset på grund av den magiska branden, och när som helst kan någon från Rådet komma och vilja bestraffa henne för att hon använde sina krafter på folk hela året fast hon visste att det var förbjudet. Minoos föräldrar bråkar hela tiden och personen hon älskade visade sig dessutom vara en kallblodig mördare. Vanessa är fortfarande ihop med Wille, och kämpar fortfarande för att få sin mamma att inse att Nicke är ett svin. Samtidigt går Linnéa omkring och saknar Elias, dessutom är hon så förälskad i någon att hon inte vet vad hon ska ta sig till...
Och det här var bara de små problemen. När som helst kan apokalypsen börja (=världens undergång, typ) och de behöver all hjälp den kan få för att bekämpa demonerna. Och det hela hjälps knappast på traven när Alexander kommer utsänd från Rådet, en riktigt dryg typ som ska intervjua alla flickorna inför rättegången mot Anna-Karin, och som dessutom kommer vara deras åklagare under rättegången.
Och nu kommer det stora problemet: Det har startats en ny liten grupp i Engelfors, ledd av Elias föräldrar, som heter Positiva Engelsfors. De påstår att alla dessa "självmord" beror på negativa vibbar, och att man måste tänka positivt för att inte dra ner resten av mänskligheten i skiten. Inget konstigt med det, Engelfors har alltid varit knäppt. Men plötsligt så är alla med på det. Alla i staden blir plötsligt väldigt entusiastiska, och de som går med blir exakt lika "positiva och lyckliga" som Elias föräldrar. De ger sig in i skolans undervisning och det är uppenbart att magi är inblandat. Sen verkar det som om flera personer dött av elchocke lite här och där i stan, och alla beter sig almänt underligt.
När de slogs mot EN person gick det väl bra, men hur ska de gå om de måste kämpa mot varende jävla människa i hela staden?
_____________________________________________________________________________

Efter Cirkeln, som var riktigt bra, så hade jag ganska höga förväntningar på boken, eftersom alla som läst den tyckt den varit mycket bättre, och den uppfyllde iallafall de flesta av mina förväntningar :D

Handlingen var absolut mycket bättre, den andra var lite rörig, och det var väldigt intressant med Positiva Engelfors, även om jag blev väldigt irriterad på organisationen. De höll på med sina "negativa vibbar" och "positiva vibbar". Om någon blir mördad skulle de säga att det var för att han skickade ut negativa signaler ut i världsrymden, och att mördaren helt enkelt behövde få utlopp för sin ilska och kunna få mer positiva vibbar ut i världsrymden. Och jag överdriver verkligen inte. Jag blir så trött på alla som tänker att alla egentligen är supersnälla, för DET ÄR INTE SANT. Om någon försökte mörda DEM så skulle de inte vara lika styva i korken, eller hur?

En sak som jag verkligen gillade var att alla tjejern fick en egen berättarröst. Förut hade ju inte Linnéa och Ida en berättarröst, men nu hade de det, och det var väldigt bra. Jag gillar Linnéa väldigt mycket, men tycker att hon ibland är lite tråkig...(hata mig inte)(det gäller alla, du ska inte tro att du är nåt, Linnéa), men jag verkligen älskar hennes stil, och hennes humor...och jag gillar Ida också, hon utvecklas på ett väldigt fint sätt, hon blir liksom snällare, men är fortfarande lika fjortis-aktig. Hon är ganska festlig ;D
Viktor gillade jag väldigt mycket! Jag väntade hela boken på att det skulle komma en liten romans mellan honom och en av tjejerna, men icke. Nåja, jag slår vad om att det händer i nästa bok (om det händer, kom ihåg vem som sa det först=JAG!).

Rådet verkar ju totalt dumma i huvudet. De fattar ju ingenting, och dödsstraff, alltså, vilken tid lever vi i? Medeltiden? Sen när använder man dödsstraff, de är ju sjukt. har de ingen medkänsla alls? Okej, dum fråga, såklart de inte har. Det är så typiskt gubbigt, jag slår vad om att det bara är gubbar i det där Rådet, iallafall de som bestämmer domen.

Är det bara jag som tycker det är åtminstone lite kul när de förklarar om Viktors krafter? (spoilervarning) De bara "Oj, GUD vad vi är SMARTA. Vi ska ljuga inför hela Rådet, hähä, och vi kommer komma undan med det, hähä.
Och så kommer Adriana och bara "Ojdå, glömde säga, Viktor vet om ni ljuger".
*Blickar sänds över lokalen*
"Jävlar, plan B"
*skrock skrock* Är det bara jag som tycker det är roligt?...Hallå?...Nähä, ni som har dålig humor kan dra dit pepparn växer, fnys.(slut på spoiler)

Alltså, boken var väldigt bra, det var skoj att alla hade en berättarröst. Men det känns lite tråkigt att de hela tiden är i Engelfors, man känner sig så klaustrofobisk, typ "MEN KAN MAN INTE KOMMA UT UR DEN HÄR '*)(//%¤"¤ FÖRORTEN!", eller nåt. Jag fatta inte riktigt varför alla muppar upp sig såå mycket över den, men den var ändå väldigt bra ;)

Favoritkaraktär: Linnéa och Viktor
Citat: "Det gör jag också", säger Vanessa. "Jag önskar att du och din pappa aldrig hade kommit hit. För er egen skull."
     Viktor ser frågande på henne.
     "Ni kommer göra bort er så jävla mycket med den här rättegången. Ni kommer förlora så fruktansvärt jävla hårt att ni aldrig kommer att hämta er från det. Vet du varför?"
     Viktor skakar på huvudet.
     "Vi är De Utvalda", säger Vanessa och ler. "Vem fan är du?"
Övrigt: Del tre heter Nyckeln, och den kommer väl ut...snart?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar