Day 22 Aspired Quidditch position.

Hmm...Inte sökare, då blir det så pinsamt när man gör bort sig, och jag gör ALLTID bort mig. Och av alla saker jag blivit berömd för så är min skarpa syn inte en av dem...så nej...
Inte mållvaktare heller, eller vad de nu hette, jag är egentligen ganska urusel på bollspel överhuvudtaget...
Inte jagare, jag är inte så sportig av mig. Flyga omkring och skjuta bollar genom ringar? INTE min grej, usch vad jobbigt.
Så det får bli slagmän, då blir jag bästis med Fred och George, och så kan jag ge alla jag inte gillar stryk, MOHAHA!

Böcker som borde bli film

Jag gör det här inlägget för jag mår pissdåligt och är sjuk men ändå ska visa att bara för man är halvt döende så kan man fortfarande vara på hugget och skriva ett ynkligt inlägg på sin blogg, vilken fantastisk människa jag är, huh?

Alltså, det finns jättemånga böcker som man bara väntar och väntar och väntar på att bli film, men som aldrig blir det. Rena rama besvikelsen. Det finns jättemånga som skulle passa parfait som film, och så händer det aldrig! Här är en lista på NÅGRA:

• Spejarens lärling av John Flanagan
• Jellicoe Road av Melina Marchetta
• Blommornas krig av Tad Williams
• Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins
• Lejonpojken av Zizou Corder
• Soulless av Gail Carriger
• Boktjuven av Markus Zusak
• Cirkeln av Mats Stranberg och Sara Bergmark Elfgren
• Drakryttaren av Cornelia Funke
•  (Uppdatering:) Darkside av Tom Becker

Och det är var bara några. Hur bra skulle inte tillexempel Spejarens lärling te sig som film? Det finns alldeles för få fantasyfilmer som är bara ren fantasy, egentligen är det typ bara Sagan om Ringen. Och det är precis den slags film man skulle kunna göra som film. Själva idéen har pratats om väldigtväldigt länge, men det har aldrig blivit av. Det är ju ascoola miljöer, karaktärer, platser, handlingar, etc. På youtube finns massor med videor på skådespelare folk skulle tycka passa, etc. SÅ vad egentligen väntar de på? SÅ dyrt är det väl inte?
Okej, de flesta på listan har jag ju inte väntat särskilt länge på, men iallafall. Jag kan inte fatta att inga böcker av Zizou Corder blivit film! Nabus bok, Lejonpojken, hallå?
Uppdatering: Nämen hoppsan, hur KUNDE jag glömma att skriva Darkside, tack Liv för att du påminde mig. Den skulle verkligen vara spännande att se som film, fast då skulle de göra bäst i att göra Carnegie bra, annars så slår jag in tänderna på dem. Den skulle typ bli lite som Hard Times av Charles Dickens. För det är VERKLIGEN hårda tider i Darkside, den är så mörk och mysig, hoppashoppashoppas den bli det, och att den bli bra!
Cirkeln kommer de säkert bli film, det är sällan Sverige får en internationell känd ungdomsbok, så den blir antagligen film förr eller senare. Det finns flera böcker som blivit film men som blivit totala fiaskon, här är en lista på dem:

• Bläckhjärta
• Percy Jackson och kampen om åskviggen

Nåja, det var kanske inte så många, men iallafall. Båda filmerna var ganska bra, men inte alls lik böckerna. Bläckhjärta var ganska bra, bra skådespelare, men flera karaktärer var inte alls som jag tänkt mig...Och Basta, vad SJUTTON gjorde de med honom? Han är totala motsatsen till sig själv. Och själva slutet var en enda stor flopp, om de tagit sig tid och gjort alla tre böckerna hade det kanske blivit FANTASTISKT, och så låter de allt ta slut POFF, innan de spännande hinner börja, fnys. Min syrra, som totalt AVGUDAR böckerna blev totalt förkrossad över filmen.
Och Skuggan var inte alls som jag tänkt mig. Den skulle se ut som en hund av en hästs storlek av typ eld och rök, inte som någon stor jävla halvgud med längd av en kilometer med några fåniga bockhorn så han såg ut som djävulen själv!
och Percy Jackson...jag är mållös, jag har ALDRIG sett en film som varit så olika en bok! De borde sagt i början: baserat på karaktärerna av Rick Riordan. Den handlar ju inte ens om samma sak. De spenderar all tid i filmen på att hitta de där fåniga pärlorna, och i boken kommer en liten tant i vattnet fram och säger: Hej hallåj, ta de här pärlorna, de är bra att ha.
Sånt besvär för det som hände på två sekunder i boken...
Och så är det MASSOR med andra grejer som är annorlunda...

Tävling hos Schitzo-cookie!

Ja, Miriam på bokbloggen Schitzo-cookie har precis startat en fantastisk tävling där man får välja en valfri bok från The Book Depository! För att vinna ska man svara på tio stycken klurigheter där man kan få 6-10 poäng, den med mest poäng vinner! Här hittar ni tävlingen!

Teaser Tuesday #3

För er som inte vet vad det är så går det ut på att man varje tisdag bläddrar till en slumpmässig sida i den boken man läser, och skriver ner ett stycke ur boken, men det får inte innehålla spoilers.
Jaha, just nu läser jag A Clash of Kings, så det får bli ur den :)

A restlessness was on him, and Tyrion knew full well he would not get back to sleep tonight. Not here, in any case. He found Podrick Payne asleep in a chair outside the door of the solar, and shook him by the shoulder.
"Summon Bronn, and then run down to the stables and have two horses saddled."
The squire's eyes were cloudy with sleep. "Horses."
"Those big brown animals that love apples, I'm sure you've seen them. Four legs and a tail. But Bronn first."

Eld

Av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Titel: Eld
Serie: Har inget speciellt namn, vad jag vet. Engelforstrilogin, kanske?
Utgiven: 2012
Sidor: 633
Språk: Svenska
Förlag: rabén&sjögren
Första Meningen:Solljuset sköljer in genom rummets höga fönster och blottlägger varje gammal smutsfläck på de vita vävtapeterna.

Varning för spoilers för det som inte läst Cirkeln!

Nu när De Utvalda besegrat den demonbesatte Max som dödade Elias och Rebecka, så är det ett ganska misslyckat försök att få allt bli som normalt igen. Ida ignorerar fortfarande resten av De Utvalda och försöker glömma att hon över huvud taget känner dem. Anna-Karins morfar ligger fortfarande på sjukhuset på grund av den magiska branden, och när som helst kan någon från Rådet komma och vilja bestraffa henne för att hon använde sina krafter på folk hela året fast hon visste att det var förbjudet. Minoos föräldrar bråkar hela tiden och personen hon älskade visade sig dessutom vara en kallblodig mördare. Vanessa är fortfarande ihop med Wille, och kämpar fortfarande för att få sin mamma att inse att Nicke är ett svin. Samtidigt går Linnéa omkring och saknar Elias, dessutom är hon så förälskad i någon att hon inte vet vad hon ska ta sig till...
Och det här var bara de små problemen. När som helst kan apokalypsen börja (=världens undergång, typ) och de behöver all hjälp den kan få för att bekämpa demonerna. Och det hela hjälps knappast på traven när Alexander kommer utsänd från Rådet, en riktigt dryg typ som ska intervjua alla flickorna inför rättegången mot Anna-Karin, och som dessutom kommer vara deras åklagare under rättegången.
Och nu kommer det stora problemet: Det har startats en ny liten grupp i Engelfors, ledd av Elias föräldrar, som heter Positiva Engelsfors. De påstår att alla dessa "självmord" beror på negativa vibbar, och att man måste tänka positivt för att inte dra ner resten av mänskligheten i skiten. Inget konstigt med det, Engelfors har alltid varit knäppt. Men plötsligt så är alla med på det. Alla i staden blir plötsligt väldigt entusiastiska, och de som går med blir exakt lika "positiva och lyckliga" som Elias föräldrar. De ger sig in i skolans undervisning och det är uppenbart att magi är inblandat. Sen verkar det som om flera personer dött av elchocke lite här och där i stan, och alla beter sig almänt underligt.
När de slogs mot EN person gick det väl bra, men hur ska de gå om de måste kämpa mot varende jävla människa i hela staden?
_____________________________________________________________________________

Efter Cirkeln, som var riktigt bra, så hade jag ganska höga förväntningar på boken, eftersom alla som läst den tyckt den varit mycket bättre, och den uppfyllde iallafall de flesta av mina förväntningar :D

Handlingen var absolut mycket bättre, den andra var lite rörig, och det var väldigt intressant med Positiva Engelfors, även om jag blev väldigt irriterad på organisationen. De höll på med sina "negativa vibbar" och "positiva vibbar". Om någon blir mördad skulle de säga att det var för att han skickade ut negativa signaler ut i världsrymden, och att mördaren helt enkelt behövde få utlopp för sin ilska och kunna få mer positiva vibbar ut i världsrymden. Och jag överdriver verkligen inte. Jag blir så trött på alla som tänker att alla egentligen är supersnälla, för DET ÄR INTE SANT. Om någon försökte mörda DEM så skulle de inte vara lika styva i korken, eller hur?

En sak som jag verkligen gillade var att alla tjejern fick en egen berättarröst. Förut hade ju inte Linnéa och Ida en berättarröst, men nu hade de det, och det var väldigt bra. Jag gillar Linnéa väldigt mycket, men tycker att hon ibland är lite tråkig...(hata mig inte)(det gäller alla, du ska inte tro att du är nåt, Linnéa), men jag verkligen älskar hennes stil, och hennes humor...och jag gillar Ida också, hon utvecklas på ett väldigt fint sätt, hon blir liksom snällare, men är fortfarande lika fjortis-aktig. Hon är ganska festlig ;D
Viktor gillade jag väldigt mycket! Jag väntade hela boken på att det skulle komma en liten romans mellan honom och en av tjejerna, men icke. Nåja, jag slår vad om att det händer i nästa bok (om det händer, kom ihåg vem som sa det först=JAG!).

Rådet verkar ju totalt dumma i huvudet. De fattar ju ingenting, och dödsstraff, alltså, vilken tid lever vi i? Medeltiden? Sen när använder man dödsstraff, de är ju sjukt. har de ingen medkänsla alls? Okej, dum fråga, såklart de inte har. Det är så typiskt gubbigt, jag slår vad om att det bara är gubbar i det där Rådet, iallafall de som bestämmer domen.

Är det bara jag som tycker det är åtminstone lite kul när de förklarar om Viktors krafter? (spoilervarning) De bara "Oj, GUD vad vi är SMARTA. Vi ska ljuga inför hela Rådet, hähä, och vi kommer komma undan med det, hähä.
Och så kommer Adriana och bara "Ojdå, glömde säga, Viktor vet om ni ljuger".
*Blickar sänds över lokalen*
"Jävlar, plan B"
*skrock skrock* Är det bara jag som tycker det är roligt?...Hallå?...Nähä, ni som har dålig humor kan dra dit pepparn växer, fnys.(slut på spoiler)

Alltså, boken var väldigt bra, det var skoj att alla hade en berättarröst. Men det känns lite tråkigt att de hela tiden är i Engelfors, man känner sig så klaustrofobisk, typ "MEN KAN MAN INTE KOMMA UT UR DEN HÄR '*)(//%¤"¤ FÖRORTEN!", eller nåt. Jag fatta inte riktigt varför alla muppar upp sig såå mycket över den, men den var ändå väldigt bra ;)

Favoritkaraktär: Linnéa och Viktor
Citat: "Det gör jag också", säger Vanessa. "Jag önskar att du och din pappa aldrig hade kommit hit. För er egen skull."
     Viktor ser frågande på henne.
     "Ni kommer göra bort er så jävla mycket med den här rättegången. Ni kommer förlora så fruktansvärt jävla hårt att ni aldrig kommer att hämta er från det. Vet du varför?"
     Viktor skakar på huvudet.
     "Vi är De Utvalda", säger Vanessa och ler. "Vem fan är du?"
Övrigt: Del tre heter Nyckeln, och den kommer väl ut...snart?

Veckans Topp 5

FILMER

 



Hair

Musikal

Den helt klart bästa musikal som gjorts genom tiderna. Varje gång jag ser på den nynnar jag i flera dar efteråt på sångerna som är med. Filmen utspelar sig under Vietnam-krigen, och om Claude Bukowski från Oklahoma som kommer till New York för att ta värvning. Där hamnar han mitt i en hippiefestival och blir vän med hippien Berger och hans lilla gäng, och så blir han samtidigt förälskad i en rik överklassflicka...Karaktärerna är ju helt knäppa, iallafall de fem hippiena. Och jag ÄLSKAR dem, de är så roliga och knäppa. Man får lust att bli hippie själv när man blir stor.

Det här är en av de två filmer som jag gråter på, jag har nog aldrig gråtit lika mycket som när jag såg denna film, man blir så himla chockad då slutet kommer...

Den kanske ser ut att vara en sådär film, en klassiker som man aldrig orkar se, men den är verkligen helt underbar, alla har underbara röster och sångerna är suveräna, SE DEN!

 

 

 

 

 

 

 

Oh brother, where art thou?

Komedi

Tja, bröderna Cohens filmer är ju klassiker, så jag var helt enkelt tvungen att se den här, och jag älskade den. Det är så skoj att det är som en väldigtväldigt förvrängd parodi på Odyssén. Fast den utspelar sig på 30-talet och i typ Texas eller något liknande. Filmen är så GUL, allt är gult. Det är fullt med sädesfält (och då menar jag FULLT) och vägarna är dammiga och i princip gula, solen är gul, alla är klädda i vitt (vilket får det gula att framträda ännu mer) och flera hus är gula, etc. Och så handlar det om tre fångar som rymmer för att hitta en skatt som en av dem grävt ner för längesen. Och så spelas det hela tiden såna där typiska countrylåtar. Den är helt knäpp, men rolig, och George Clooney är med, och han är väldigt rolig ;)

 

 

Spirit

Tecknad film/Musikal

Hur kan jag inte låta bli att ta med den? Jag såg den för första gången för typ fem år sen, och redan då älskade jag den. Sen såg jag den lite senare, och nu älskar jag den ännu mer! Vi har köpt sångerna som finns med på skiva, och vi lyssnar jämt på dem, för att de är så bra. Så jävla fin film, alla borde se den och gråta. Jag är kanske ingen överdriven hästfantast, men hästarna här är så snygga, fina, fantastiska att man blir hästgalen under filmen...Hästarna har så roliga uttryck, såna som jag trodde hästar inte kunde ha...(fast det kan vara för att ritarna gav hästarna ögonbryn, tänk vilka miner man kan åtsdakomma med ögonbryn!). Vissa sånger är så fina att man börjar gråta...

Withnail and I

Obestämd genre, låt oss kalla den Den Galna Genren

Det här är helt klart den knäppaste filmen jag någonsin sett. Richard E. Grant och Paul McGann är helt knäppa och underbara i den här filmen. Richard E. Grant (Withnail) dricker och röker HELA tiden, och Paul McGann (I) sitter och röker och dricker och är melankolisk och funderar över livets mening, etc. De bor i de sjaskigaste lägenheten jag någonsin sett, och en dag bestämmer de sig för att ta en liten semester ut på landet där de får kämpa mot bland annat ilskna tjurar...

Filmen handlar inte om NÅGONTING, och det händer INGENTING, och ändå är den jättebra, hur är det möjligt? Jag är så glad att mamma tipsade om den. Det är en riktig kult-klassiker. Jag fastnar verkligen för knäppa karaktärer.

The Edge of Love

Drama

Den här filmen handlar om fyra olika personer (som ni ser där nere) vars liv på olika sätt flyter ihop. Det är poeten Dylan Thomas (som faktiskt funnits i verkligheten), hans fru, hans ex Vera och personen Vera blir förälskad i (kommer inte ihåg så många namn just nu). Jag älskar verkligen Dylans fru, som spelas av Sienna Miller, hon är så cool och rolig, speciellt när hon är tillsammans med Dylan, de är ett sånt himla otippat par, som man tror inte kommer hålla, men som ändå gör det. Dylan gillar jag inte särskilt mycket, men han var väldigt rolig. Men mest handlade det om Caitlin (Sienna Miller) och Vera (Keira Knightley). De är såna underbara karaktärer, och när de bara sitter där i Wales så är det så härligt fridfullt, fast det inte händer så mycket hela tiden. jag upptäckte den ganska nyss, men den överraskade mig, den var mycket roligare än vad jag trodde den skule vara ;)

 



Månadsrapport: Augusti 2012

 

Lästa böcker:

• City of Lost Souls av Cassandra Clare
• Emma av Jane Austen
• Larklight av Philip Reeve
• Starcross av Philip Reeve
• Artemis Fowl av Eoin Colfer
• Jellicoe Road av Melina Marchetta
• Soulless av Gail Carriger
• Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

8 stycken, pinsamt...

 

Omläsningar: 2/8 Ja, det här är nog rekord på omlästa böcker, jag läser nästan aldrig om mina böcker...

Bästa boken: Jellicoe Road, fy sjutton vad bra den var.

Sämsta boken: Hmm...Artemis Fowl i så fall, den var verkligen mycket bättre än vad jag väntat mig, men början var lite seg.

Recensioner: 7, fast den på Eld kommer snart.

Inlägg över huvud taget: 55. Herregud, rekord på inlägg, och jag som trodde jag bloggade för lite O.o

Kommentar: Ja, nu har ju skolan börjat, etc, så det blev inte så himla mycket böcker, men bra böcker var det iallafall. Larklight och Starcross var som vanligt en fröjd att läsa, och Soulless och Jellicoe Road var nog de bästa böckerna. Och jag är väldigt stolt över att ha läst Emma, nu har jag ÄNTLIGEN läst en bok av Jane Austen, precis som jag ville. Det var ganska blandade genrer, båda science fiction, dystopi och 1700-tals berättelse. Imponerande.

Planer inför september: Ja, min födelsedag (!) är ju snart så då kommer jag, förhoppningsvis, få massor med böcker, men vilka det blir vet jag ju inte. Men iallafall, jag vill läsa Changeless, fortsättningen på Soulless. Och jag vill läsa A Clash of Kings, fortsättning på A Game of Thrones. Och så vill jag läsa The Lion Boy, och Ensamma hjärtan och Hemlösa Hundar, som jag ännu inte läst. Och så ska jag såklart läsa ut Vampire Academy.

Hjälp!

Jo, nu är det så att jag fyller tretton om en vecka, och jag har INGEN aning om vilka böcker jag ska önska mig. Jag har total idétorka, kan någon hjälpa mig? Det är väldigt viktigt, det är inte så lång tid kvar, och om jag inte blir klar med min önskelista kanske jag inte får några presenter! Så nu kan ni väl passa på att tipsa om era favoritböcker, om jag inte redan läst dem, då.

Den ultimata fighten: England/USA VS Sverige

Ja, det har diskuterats om många omslag om vilket som är bäst, det engelska eller svenska. Och nu ska jag skriva den ultimata tävlingen mellan dessa två, på både svenska och engelska böcker! Som ni ser på titeln så skrev jag England/USA, för jag är totalt urusel på att veta om omslaget är amerikanskt eller engelskt, men jaja. Jag kommer ta både kända och mindre kända böcker. Låt spelet börja, må bäste (land, världsdel, kontinent?) lag vinna.

Cirkeln/The Circle av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

 

 

 

VS

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hmm..ganska svårt val, faktiskt. Jag älskar den lilla texten under titeln på den engelska versionen: Let the witch hunt begin, även om den kanske inte passar jättebra till boken. Och så är tjejen på bilden cool, fast jag vet inte vem det är, kanske Rebecca? Men det svenska är snyggt och passar mer till boken, med Mönsterboken, fjädrarna, etc. Så det svenska vinner!

1-0 till Sverige.

 

The Hat Shop on the Corner/En liten hattaffär på hörnet av Marita Conlon-McKenna

 



 

 

 

 

 

 



VS

 

 

 

 

 

 

Det engelska omslaget är ju iallafall mycket gladare än det svenska, det är en sak som är säkert. Men jag gillar det svenska också, hattarna är så fina och det ser ganska mysigt ut...Det engelska ser mer ut som den sortens bok man ser i affären och vill köpa, men den svenska passar mer till boken, eftersom huvudperson ofta har olika teman till sina hattar, och då kan man väl säga att det är blått på bilden...Men okej, det svenska vinner, iallafall ;)

2-0 till Sverige, om det fortsätter så här kan få vi medalj.

The Fault in Our Stars/Förr eller senare så exploderar jag av John Green

VS

 

 

 

 

 

 

 

 

 Och där försvann chanserna till medalj. Hur sjutton tänkte de när de gjorde omslaget på svenska? vad exakt har "The Fault in Our Stars" för likhet med "Förr eller Senare så Exploderar jag"? Originalet känns lite mer avslappnat och poetiskt, dessutom är det ju små moln på omslaget, och så kommer det här EXPLOSIVA omslaget med en jävla dödskalle på sig. Hur sjutton tänkte de?

2-1 till Sverige.

The Perks of Being a Wallflower/Wallflower-konsten att titta på av Stephen Chbosky

VS



Ja, återigen försvann Sveriges chans till en medalj. Originalet är ju helt fantastiskt, och så snyggt att det ser ut som ett anteckningsblock. En sån bok som man är stolt över att ha i bokhyllan. Men det svenska det svenska- blä. Det ser ju för hemskt ut, så tråkigt, som ett sånt där tjockt lexikon eller atlas som man aldrig ens kastar ett öga åt. Bokstäverna är så tråkiga och det engelska omslagets bokstäver ser ju mycket häftigare ut...Och blått passar verkligen inte med orange.
2-2

The Sky is Everywhere/Himlen börjar här av Jandy Nelson

 

 

 

 

VS

 

 

 

 

 

 

 

Hmm...nu blir det ju svårt. Det svenska är ju såklart helt fantastiskt, de har lyckats få in allting som behövs in i bilden, och det är ett så coolt collage. Men det engelska är snyggt på det där stilrena sättet, och är väldigt fint det också...Men allvarligt, det svenska är ju faktiskt helt fantastiskt, så det vinner, dessutom får man vara lite patriotisk.

3-2 till Sverige

The Book Thief/Boktjuven av Markus Zusak

 

 

 

 

VS

 

 

 

 

 

 

 

 

Båda är väldigt snygga, men bäst tycker jag nog om det engelska. Det passar så bra med boken, att själva döden är med på bilden, eftersom det är han som är jag-personen. Och det ser lite gammaldags ut, med texten och det gulnade pappret, etc. Det svenska är också väldigt bra, de måste jag säga, men den är lite...jag kommer inte på det rätta ord. Och själva personen på bilden ser inte ut som jag hade tänkt mig (kommer inte på namnet), hon ser mer ut som Anne på Grönkulla.

3-3

 

The Statistical Probabilit of Love at First Sight/Den Statistiska sannolikheten för kärlek vid första ögonkastet av Jenniger E. Smith

 

 

 

 

VS

 

 

 



 

 

 

Jag känner inte särskilt mycket när jag tittar på omslagen. Jag tycker inte egentligen någon av dem är galet snygga. Det är fint med gräs, gärna för mig, ger mig en sommarkänsla. Jag ser inte det svenska särskilt tydligt, men det ser ut som en tågstation, eller flygplats. Det ger mig obehagliga minnen, så det engelska vinner, men jag tycker som sagt att båda var ganska okej.

3-4 till England/USA

 

Jellicoe Road/Jellicoe Road av Melina Marchetta

 

 

 

VS

 

 

 

 

 



 



Ärligt talat så tycker jag båda är galet snygga, och passar med boken. Jag är väldigt glad över att de tog med vallmona på omslaget, eftersom de är så viktiga i boken. Men det svenska omslaget är verkligen en favorit, med den snygga gröna färgen, mönstret och böneträdet, så det svenska vinner ganska överlägset. Det engelska ser lite för ljust ut, men det svenska har en perfekt, lite dunkel, mysig sida.
4-4

The Forest of Hands and Teeth/De vassa tändernas skog av Carrie Ryan

 

 

 

 

VS

Det här får bli den sista, jag orkar inte mer, stön...
Jag har inte läst den här boken, men som jag förstår så ska den vara lite halvläskig och mystisk, och i så fall har det engelska/Amerikanska gjort en stor flopp. Det ser snarare ut som en tjej som skolkar från skolan och sitter i en granskog, gud vad läskigt. Om hon skulle fly för sitt liv (vilket jag tror hon gör) så skulle hon nog inte ha massor med smink på sig. I så fall är det svenska bättre, även om jag inte är så förtjust i färgen, som påminner mig om sjösjuka...
4-5 till Sverige.

Vinnaren: Sverige!
Det var en liten överraskning, jag trodde det engelska och amerikanska omslagen skulle vinna, men jaja. Det finns ändå ganska många böcker jag inte tog med, men av just de här böckerna vann Sverige, grattisgrattis!
 

 

Day 21 Most Emotional Moment

Varning för spoilers för de som inte läst alla i serien!

Oooo, det finns många. När man får reda på Snapes historia i sjuan en absolut en av dem. Snape är en av mina favoritkaraktärer, och jag tyckte så synd om honom när man fick se hans historia. och så när Dobby dog, snyft.
och så är sista kapitlet också känslosamt. Nitton år senare, då de är vuxna och säger hejdå till sina egna barn. Då tänker jag på hur de var i ettan, och jämför, och så är det så sorgligt att de är slut :(

Teaser Tuesday #2

Jaha, då är det dags för Teaser Tuseday igen, alltså ;)

För er som inte vet vad det är så går det ut på att man varje tisdag bläddrar till en slumpmässig sida i den boken man läser, och skriver ner ett stycke ur boken, men det får inte innehålla spoilers.
Ja, egentligen så läser jag ju två böcker, och jag tycker detta är så kul, så jag skriver ett utdrag från båda ;) De jag läser just nu är Törst och Eld, så vassegoa:

Tadaa:
"Vem är du?" säger hon
Viktor flinar igen.
"Du börjar alltså med en av de största filosofiska frågorna?"
"Du vet vad jag menar", säger hon. "Grundfakta."
(s. 264)










Jesse svalde med uppspärrade ögon. Nu syntes ingenting av hans vanliga säkerhet. Jag antar att det var skillnad på "vanliga" tillfällen och tillfällen när man hölls i ett stadigt grepp av en riktigt vältränad, riktigt lång och riktigt förbannad rysk kille. "Ja, sir!"
(s. 122)

Day 20 Funniest moment

Åh, det finns rätt så många. Såklart är alla scener med Fred och George så himla roliga ;) De lyfter upp hela serien och ger den en så bra humor ;) Sen så gillar jag början på sjuan, på bröllopet, det var så mysig stämning då, jag gillade det verkligen. Sen så gillar jag början av tvåan då Harry kommer till familjen Weasleys hus. Åh, jag önskar jag fått vara med...

Soulless

Beväpnad med ett parasoll gör sig Alexia Tarabotti, den fruktade halvitalienaren, redo för att bekämpa ondskan mot vampyrer, forskare och vaxmänniskor i 1800-talets England.
Av Gail Carriger
Titel: Soulless
Serie: The Parasol Protectorate
Utgiven: 2009
Sidor: 357
Språk: Engelska
Förlag: Orbit
Första Meningen: Miss Alexia Tarabotti was not enjoying her evening.

Alexia Tarabotti är inte riktigt som alla andra i samhället. För det första är hon 26 år och FORTFARANDE ungmö, skandal. För det andra är hennes pappa både italiensk (upprörande) och död (katastrofalt). För det tredje, så har hon ingen själ (...). Ingen alls. Hon är en så kallad preternatural, inte supernatural, som vampyrer och varulvar, men inte heller en människa. Men att hon inte har en själ betyder inte att hon inte kan känna känslor, för det kan hon ju såklart. Hon har helt enkelt ingen själ. Förutom att hon inte har någon all känsla för smak och mode, så har hon en annan "gåva". Ögonblicket hon rör någon supernatural, alltså vampyr eller varulv, så blir personen i fråga helt normal. Vampyrernas huggtänder försvinner, varulvarnas gula ögon blir nötbruna (eller vilken färg de nu hade innan de blev varulvar), etc. Och i samma stund hon släpper personen blir han/hon återigen supernatural.
Detta har hon ännu inte berättat för sin familj, och så ska det fortsätta. Men när hon en dag på en fest anfalls av en vampyr helt oförberett (som är en aning korkad eftersom det är helt omöjligt att suga blod av en preternatural) så förstår hon att allt inte står rätt till.
Alla vet att en vampyr inte under några omständigheter får anfalla och suga blod av någon utan att fråga. Nu ska vi inte gå in på detaljer, men för att göra en lång historia kort så var det vampyren och inte Alexia som var död i slutet av deras lilla "strid" (det var självförsvar!).
Självklart kallas BUR in, vilket är som typ The supernatural säkerhetspolis, med varulven Lord Maccon i täten, som tar sig an fallet. Maccon och Alexia har känt varandra i flera år, och det kommer väl...sisådär överens.
Men detta är bara början, snart förföljs Alexia både av läskiga vaxmänniskor och vampyrer, hon blir drogad, släpad, till och med knuffad, och allt detta kryddas av humor, kärlek och några rejält livsfarliga parasoll.
__________________________________________________________________________________
Jag hade hört ganska mycket om den här boken, och nästan bara såna som skrivit om hur hemskt fantastisk den var, så hur kunde jag låta bli att köpa den? Dessutom är omslaget så snyggt ;) Jag köpte den på engelska för 1. Det är bäst att läsa på originalspråket 2. Den fanns i pocket, yey! Hälften så dyr, vilket fynd.

Den överträffade nästan mina förväntningar, speciellt karaktärerna. Jag trodde att det inte skulle finnas några mer roliga karaktärer än Maccon och Alexia, som verkade väldigt roliga på recensionerna, men jag visste inte att Lord Akeldama och Lyall skulle vara med!
Jag menar, hur kan man inte älska Lord Akeldama? Han påminner mig om Den Röda Nejlikan, man tror att han är totalt bakom flötet men visar sig vara jättesmart.
Sen älskar jag hans språk. Hur kan man inte älska någon som kallar alla han träffar för sugar plum eller marsmallow, eller något annat. Och så har han kursiv text på nästan vartannat ord, vilket gör det ännu roligare ;)

Och själva miljön är helt fantastisk. 1800-talet är så fascinerande, med droskor och parasoll och annat. Själva konceptet är ju så fantastiskt.
1800-talet är från och med nu mitt favorit århundrande. Jag kan verkligen se alla glamorösa (och en aning överdrivna) klänningar, hattar, fester, etc. Och själva sättet de beter sig! Det är så TYPISKT engelsmän- de dricker te stup i kvarten och de är äckligt artiga (det var till och med i England jag lärde mig att älska te ;D).
De dricker te hela tiden, den meningen som antagligen nämns mest är "Would you like a cup of tea?". Det är så himla charmigt. Och så är de fruktansvärt artiga. Till och med vampyrerna måste fråga innan de försöker suga blod ur en.
Och så blir de så roligt upprörda när något oanständigt händer ^^ Antingen så svimmar man (vilket vore mest passande för en dam) eller så utropar man såna där typiska engelska fraser som "I say!", "Oh, dear" eller något liknande, och det är så roligt ;D Även om de håller på at dö måste de vara artiga in i det sista, därför är det så roligt när Ivy poch Alexia pratar, för de är så överdrivet fåniga och artiga, och de vet antagligen det och det är nog därför de överdriver så mycket.

Och språket är också helt fantastiskt. Så himla roligt, jag skrattade flera gånger. Den engelska artigheten blandat med en rejäl sarkasm och ironi, kan det bli bättre? Man kunde verkligen inte sluta läsa, jag satt upp till halv två på natten för att jag var tvungen att läsa ut den. Och omslaget som är så himla snyggt! De som inte läser den missar verkligen något. Så fort jagär klar med boken jagläsr nu ska jag börja läsa tvåan (som vi också köpte i pocket).

Är det bara jag som tycker att vaxmannen är så himla häftig? Själva idéen med honom. Att han inte riktigt lever, men ändå är full med blod. och att han har ordet VIXI i pannan och att han inte har några fingernaglar? Han är en så bra hejduk, som alltid finns i böcker. Kanske inte en sån person som jag skulle vilja möta i en mörk gränd, men någon annan får gärna göra det (skämtar). Först verkade det lite tråkigt att han skulle vara totalt oövervinnelig, men så löste sig allting i slutet ;)

Alltså, sammanfattning: LÄS BOKEN!

Favoritkaraktär: Lord Akeldama, Alexia, Maccon, Lyall (alltså typ alla)

Bästa del: När Alexia och Maccon grälar och alla scener med Lord Akeldama ;)

Citat: "And somehow you think it is a good idea for a werewolf and a preternatural to show up at the front door of the most notorious vampire club in London looking for a hackney?"
     "Hush, you." Lord Maccon looked faintly offended, as though her statement were on doubt in his ability to protect her.

     The earl started to move forward and then stopped abruptly and looked down at her, not moving at all.
"Am I?"
     "Are you what?" She peeked at him through her tangled hair, pretending confusion. There was no possible way she was going to make it easy for him.
     "Your love?"
     "Well, you are a werewolf, Scottish, naked, and covered in blood, and I am still holding your hand."

     "Well," said Lord Akeldama, "this is a pretty kettle of fish. I think those miscreants have just ruined one of my best evening jackets. How very vexing. It is a particular favorite of mine. I am sorry to have drugged you inte this, my dear, almost as much as having dragged the evening jacket into it."

     Mrs. Loontwill nodded. "Quite right, my dear. Well, a parcel of scientists coming and going at all hours of the day and night will certainly lower the tenor of that neighborhood. I should think the duchess would be in a veritable fit over this occurence. I had intended to send round a thank-you card for last night's festivities. Now I think I might pay her a call in person this afternoon. As a concerned friend, I really ought to check on her emotional state."
     "How gastly for her," said Alexia, driven beyond endurance to comment. "People actually thinking, with their brains, and right next door. Oh, the travesty of it all."

Övrigt: Del ett av fem böcker. De nästa böckerna heter Changeless, Blameless, Heartless och Timeless. Soulless har dessutom blivit mangabok.

Jag blev inspirerad av:

• De fruktansvärt roliga karaktärerna
• Den härliga miljön i 1800-tals stil, med klänningar, parasoller och droskor.
• Det otroligt fantastiska språket och humorn.
• Vaxmannen!

Och nu tar vi några fan-bilder på mina favoritkaraktärer, så som de ser ut i mangaboken ;)













Ivy Hisselpenny

Professor Randolph Lyall

Veckans Topp Fem

Japp, då var det dags igen för Veckans Topp Fem, är ni inte glada? Det har gått lite dåligt med bloggningen på grund av stress och skola, etc, men nu så ska det förhoppningsvis bli lite bättre.

 

Hogwarts

Harry Potter- serien av J.K. Rowling

Om man inte tar med den då måste man väl vara helt sjuk i huvudet, eller? Jag skulle kunna offra ett finger för att gå på den skolan. För att ha alla fantastiska lektioner och åka till Hogsmeade och gå på trappor som flyttar på sig och vara i olika elevhem. Dessutom så bor de ju för sjutton i ett slott! Med tinnar och torn och fängelsehålor och gud vet vad. Jag slår vad om att mitt brev från Hogwarts bara är lite försenat. Det enda negativa jag kan hitta är att man måste ha skoluniform, blärk. Egentligen är ju det ganksa bra, så slipper man tävla om märkeskläder, etc. Men varför måste tjejer ha några jävla knästrumpor och kjolar, etc? Vad var det för idiot till engelsman som kom på den idéen? Jag tänker totalstrejka mot det. Men det kanske är värt det.

 

Half Blood Camp

Percy Jackson and the Lightning Thief av Rick Riordan

Nåja, det är väl inte riktigt en skola, mer som ett sommarläger, men jag tar med det iallafall (bara för att visa att jag gör som jag vill, mohaha!). För det första så finns det ju massor med halvgudar där, hur coolt är inte det? (vilket bevisar återigen hur lössläpta gudar är, suck) Och dessutom finns det ju massor med satyrer, alltså människor med getben, skoj va? Jag skulle nog antagligen reta ihjäl mig på Dianoysus (hur sjutton stavar man till det) men han verkar ändå åtminstone lite charmig, dessutom skulle jag verkligen vilja träffa en kentaur. Och så får man ju åtminstone ett bra friluftsliv, när man slåss med svärd, etc. Och skjuta med pilbåge, yey!

 

Jellicoe Internat

Jellicoe Road av Melina Marchetta

Jag blev totalförälskad i Jellicoe Road, och i skolan. Det är något hemskt gulligt med territoriekrig, eller hur? Och så har de elevhem, precis som i Harry Potter ;) och så är det inte så jobbigt nära stan, utan mer avskilt och inte massor med personer som snokar, etc. Man är helt för sig själv, det verkar vara fint väder för det mesta, fin natur, och så kan man slåss med kadetterna eller jellicarna om man har lust, hur kan man motstå det? Och det fina böneträdet, jag skulle verkligen vilja klättra upp i det och se om utsikten är så fantastisk som det låter.

 

School of America in Paris

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

Frankrike är ett väldigt överskattat land, iallafall enligt mig som varit där...hundrafemtioelva gånger, på ett ungefär. Dumma fransmän som håller på at köra på en, massor med folk, och fruktansvärt skräckinjagande lärare. Men när man läst Anna and the French Kiss blir man åter störtförälskad i romantikens stad- Paris (vad romantiken kommer ifrån är ett mysterium, det är en dåligt anledning att åka tid, för att uppleva romantik. Men de har ett väldigt bra glasställe där...). Och själva skolan verkar ju så mysig, precis som boken! När jag läste om deras matsal/cafeteria höll jag på att svimma. Dessutom får man croissanter till frukost, yey!

 

St Vladimirs Skola

Törst av Richelle Mead (Vampire Academy)

När jag skulle skriva om den sista skolan fick jag total idétorka. Min syster ville att jag skulle  ha med skolan i Vampire Academy, men jag har ju inte läst den, så det var totalt omöjligt. Men sen blev idétorkan för stark, så jag började helt enkelt impulsläsa boken, bara för att kunna göra klart inlägget. Jag har inte kommit särskilt långt, och lärarna verkar ju inte precis vara rena rama helgonen, men den har sin charm. Den liknar såklart House of Night (jag blandad alltid ihop dem innan jag läste House of Night, blä) eftersom det är en vampyrskola, men ändå. Och så verkar det åtminstone vara en relativt bra stämning i skolan, de försöker iallafall inte mörda varandra (än).



Day 11 Most handsome character OCH Day 19 Favourite Horocrux

Ja, hehe, jag kollade åp gamla inlägg och såg att jag GLÖMT dag 11 i 30 dagar om Harry Potter, så jag tar den nu tillsammans med dag 19.
Day 11 Most handsome Character:

Sirius, Cedric, Harry, Fred o George. Sirius verkar som en sån där typiskt snygg ungkarl, dessutom har han så snällt utseende (iallafall i mina tankar) så det blir ett plus.
Allvarligt, på själva namnet Cedric så hör man ju att han är en sån äckligt snygg kille. Cerdic låter så snobbigt (ursäkta till alla som heter Cedric).
Och Harry verkar ju liksom söt på ett rufsigt och blygt sätt, om ni förstår vad jag menar.
Ja, hehe, nu blir det nästan så att jag tar med Fred ooch George varje gång, men hur kan man låta bli? Dessutom är jag riktigt avundsjuk på alla med naturligt rött hår, även om set antagligen inte skulle passa på mig.

Day 19 Favourite Horocrux:
Voldermorts dagbok. För det första älskar jag såna där nötta gamla böcker med gula sidor, dessutom är det ju så häftigt att Harry kunde kommunicera med honom, typ, genom att skriva i boken. Och att han förflyttades i tiden, etc.