Magre Memeds Hämnd

Hej, är så j***a trött idag, så jag tror inte jag orkar med en särskilt lång recension, istället borde ni be för att jag inte faller ihop och dör innan dagen är slut.

Av: Yasar Kemal
Titel: Magre Memeds Hämnd
Orginal titel: Ince Memed 3
Del: 3
Serie: Ehh...ingen aning vad den heter, Magre Memed kanske?
Sidor: 616
Utgiven: 1984
Förlag: Gidluns Bokförlag
Första meningen: Somliga år kommer våren mycket snabbt till Cukurova. (det ska vara någon konstig krumelur på C:et, men jag hittar inte den j**** tangenten där man får fram den!)

Lite spoilervarning, men jag tror det går rätt så bra att läsa den ändå. Ni får välja själva

Alla i området Cukurova i Turkiet lever fortfarande i skräck på grund av rövaren Magre Memed härskar i bergen. Men inte alla är rädda för honom. Många i byarna omkring är helt galna i honom, och ser honom som sin hjälte, att han är Turkiets Robin Hood, eller något. De som är mest livrädda är alla högt uppsatta män, alla beyer, paschor, sultaner och agor (återigen någon konstig krumelur (den här gången är det g:et som jävlas med mig!) som inte behagar infinna sig), eftersom det är Magre Memeds mål att döda alla högt uppsatta män och som förtrycker folket och är allmänt förfärliga. Jag vet inte vilken rangordning de kommer i.
Men den antagligen mest rädda är nog Murtaza aga. Han är så rädd att det knappt går att beskriva. Han kissar nästan på sig så fort man nämner Magre Memed. Som tur är så har han ju sin livvakt Halte Ali, som hatar Magre Memed nästan lika mycket som Murtaza. I sin rädsla så är han supersnäll mot Halte Ali och köper fina grejer åt honom och säger hela tiden "Åh, du är min bror, vi är jämlikar, bara du skyddar mig mot Magre Memed".
Det går massor med rykten om Magre Memed och hans rövarband. Var de befinner sig, hur de ser ut. Enligt rykterna har Magre Memed gigantiska mustascher och är över två meter lång, eller något sånt.
Tillslut beslutar sig Kapten Faruk att det får vara nog, nu banne mig ska den där uslingen till låtsasrövare åka fast! Så han ger sig iväg och letar efter uppgifter var Magre Memed kan finnas. Och när han äntligen får veta det, beger sig han och hans män till lägret där han sägs vara. Det blir en slakt, de skjuter ihjäl alla i lägret när de sover. Men sen kommer ett problem. Ingen av dem vet egentligen hur Magre Memed ser ut, men av lokalbefolkningen lyckas de peka ut rätt man. Alla lik ställs upp i byn, och allt är frid och fröjd. Gladast är nog Murtaza aga, som nu inte tycker att han behöver Halte Ali, och kastar ut honom i bara kalsongerna ut ur huset och säger åt honom att aldrig komma tillbaka.
Men sen händer det omöjliga. Tre bröder kommer till byn för att ta tillbaka Magre Memeds lik, eftersom det är hans bröder och de vill begrava honom. Omöjligt, säger kapten, Magre Memed hade ingen familj utom hans mor som dog. Magre Memed? säger bröderna. Det där är inte Magre Memed, det där är vår bror Svarte Osman, minsann.
Kaos utbryter, ingen vet längre om Magre Memed lever eller är död. I själva verket ligger han i en skyddad plats, där han har blivit allvarligt skadad av en kula.
Murtaza aga ber och bönar på sina bara knän efter Halte Alis förlåtelse. Han ber, skriker, och gråter. Men Halte Ali är orubblig. Han kan inte glömma hur hemska Murtaza aga varit, och är fast besluten att hämnas. Egentligen är han ju mycket god vän med Magre Memed, och älskar honom som en son.
Samtidigt beslutar sig Mor Hürü för att hitta Magre Memed, och hjälpa honom ur den knipa han är intrasslad i.

Puh, det var handlingen det. Orkar tyvärr inte skriva om personerna. Det är så himla många som är med. Och det är helt otroligt, inte en enda bild på Magre Memeds Hämnds omslag! Första gången det hänt! Och alla andra böcker i  serien är med! Och det är en sak jag undrar, är det bara jag i hela världen som läst dessa böcker och älskat dem? Alltså, hallå! De är ju så bra! Lite svåra att få tag på, kanske. Vi skaffade ju dem innan jag var född, minst! och trean och fyran är inte ens våra! Vi lånade dem av min storebror! Måste läsa fyran så jag kan lämna tillbaka böckerna någon gång (appropå att lämna tillbaks böcker, Liv, var sjutton är min twilight bok!!!!! Du har haft den i typ ett år! Du vet att jag har din Gone-bok som gisslan!). Magre Memed var knappt med, vilket var synd. Det är så roligt när man får reda på rövarlivet, osv. Men nu var man bara med massor med småpersoner, vilket ioförsig var väldigt intressant. Lite tråkigt namn, dock. Inte speciellt lockande. Ettan "Låt tistlarna brinna" och tvåan "Och de brände tistlarna" hade mycket bättre namn. Fast det är ju bättre än originaltitlarna, de är: "Ince Memed", "Ince Memed 2", "Ince Memed 3" och "Ince Memed 4". Det är så intressant att läsa om de Gamla Turkiet (tja, inte så gammalt, det fanns bilar, men de var väldigt ovanliga) och alla förtrycken. Det blir nästan lite som om Yasar Kemal berättar om sin egen barndom, den var minst sagt traumatisk. Jag sökte lite fakta på internet om honom, och detta stog det:
"Kemal förlorade sitt öga i samband med en fårslakt, och hans far mördades av sin fosterson när Yasar var fem år. Dessa traumatiska händelser ledde till att han fick talsvårigheter som pågick tills han fyllde 12." Alltså, oj...Dessutom blev han änkling en gång men gifte om sig, och han hamnade i fängelse för något!
Magre Memed har också haft en ganska traumatisk barndom: (SPOILER) Hans mamma blev dödad av en högt uppsatt snubbe, efter väldigt många svårigheter lyckades han få sin älskade, men hon dog och han var tvungen att lämna bort sin son eftersom han inte kunde ta hand om honom. (SLUT PÅ SPOILER!) När det ska komma en ny person, som inte ens är viktig, måste de först berätta hela personens livshistoria, men det tycker jag är väldigt roligt!
Jag tycker boken var väldigt bra, inte särskilt lättläst, men om ni lyckas få tag på den måste ni läsa den (från börja, förstås!)