North and South!

Hejhej, här kommer lite reklam till en jättebra filmatisering av Elizabeth Gaskells roman North and South. Jag gillar den för att allting inte är så sockersött som i Jane Austen och andra böcker av Elizabeth, för där är allting så ljust som om allting badar i guld, men i den så är det en lite mer mörk miljö. Se den!
Jag vet, allt går ganska fort i videon, så det är lätt att man inte fattar vad det handlar om, men jag kan förklara lite: Det handlar om Margaret, som är en del av övre medelklassen, har jag för mig, och lever ett fint och ljust liv, tills hennes pappa bestämmer sig för att flytta familjen till en industristad långt borta, egentligen på grund av att pappan bara känner för det. Stadens bomullsfabrik är huvudfästet i staden, och den drivs av en man vid namn John Thornton. I bomullsfabriken jobbar säkert en fjärdedel av alla människor i staden, och luften i fabriken är farlig att andas. John Thornton driver fabriken med järnhand och är väldigt hård mot alla i fabriken, som knappt kan försörja sig själva, och de flesta har sju barn hemma hos sig.
Margaret blir vän med en av arbetarna hos Thornton, Bessy Higgins, och lite senare också med Bessys pappa, Nicolas, som håller på att bygga upp en motståndsrörelse mot alla fabriksägare, som Thornton. Samtidigt blir John Thornton ofrivilligt förälskad i Margaret...
Åhh, jag älskar verkligen karaktärerna i filmen, och vi ska beställa boken. Skådespelarna är perfekta, och vem spelar Nicolas Higgins om inte självaste Mr Godheten-personifierad själv! Brendan Coyle, Yey!
Hoppas ni ser filmen, och ännu hellre läser boken först (så som jag inte gjorde...)
Dessutom är deras musik så underbart vacker! Det är inte den i trailern, få se om jag lyckas hitta melodin på youtube...

UPPDATERING: Hittade musiken! Musiken finns här!! Hur bra som helst!!!! Blunda och lyssna till den, och bli hänförd! Jag kan börja nynna på den när som helst!

Resten får du ta reda på själv

Av Lauren Oliver
Titel: Resten får du ta reda på själv
Orginal titel: Before I Fall
Sidor: 475
Utgiven: 2010
Förlag: Bonnier Carlsen
Första meningen: Det sägs att hela livet flimrar förbi framför ögonen precis innan man dör, men så var det inte för mig.

Samantha Kingston har allt. En snygg pojkvän, som dessutom är superpopulär, tre populära och underbara bästisar, och hon är snygg, poppis, vet vad som är inne och vad som inte är inne, och hon kan i princip göra vad hon vill, för vad hon än gör så kommer hon undan med det. Eller, såklart inte allt. Det finns förstås osynliga gränser man inte får korsa om man räknas till de "populära". Man får inte göra något pinsamt, som kissa i sängen, och man kan inte klä sig helt "ute" som töntarna gör, och man får absolut inte umgås med Juliet Sykes.
Ingen vet egentligen hur allting började, varför alla hatar Juliet Sykes. Det började ungefär när Sams bästis Lindsey upptäckte att Juliet kissat på sig på ett scoutläger för länge sen och började kalla henne "gul och ful", och så var allt igång. Men ändå ser Sam inte sig själv som elak. Nejdå, det var säkert bara en liten rolig lek när de tog ett foto av henne när hon duschade och satte ut det i hela skolan. Eller när de stal hennes kläder under gympan så hon var tvungen att gå omkring i äckliga gympakläder hela dagen, och alla började reta henne för det. Ja, Haha...
Iallfall, Sams liv är perfekt, och fredagen den 12 februari skulle bara vara en dag i mängden i Sams perfekta liv, men så blev det inte.
Dagen börjar perfekt, det är amordagen och traditionen är att alla skickar rosor till varandra, som deles ut av så kallade amoriner. Och Sam och hennes kompisar kommer antagligen få massor av rosor. Om man inte får mer än tio rosor så räknas man ha lägre rang än de "populära". Men Sam är också lite nervös, för det är idag hon bestämt att bli av med oskulden med hennes pojkvän Rob.
Dagen är alltså perfekt: Hon och Lindsey skolkar en lektion och käkar glass, hon får många snygga rosor, de är elaka mot Juliet "Psyko" Sykes. Dessutom är det ju fest hemma hos Kent ikväll, så livet leker. Festen börjar som de flesta fester - alla dricker sig fulla och minglar omkring. Men så händer något, Juliet Sykes kommer in. Och hon är vacker. Allt blir knäpptyst, och man hör hur alla drar efter andan när hon går rakt fram till Sam, Lindsey, Ally och Elody och kallar dem för bitchar, rätt och slätt. Jag tror ni kan gissa hur det slutade, alla kastade sina drickor över henne och skrek "Psyko" och hon blir brtjagad från festen och syns inte till. Sen fortsätter festen som vanligt. Men när Sam och hennes kompisar åker hem från  festen i Lindseys bil så ser de plötsligt något vitt komma farande mot rutan, och bilen girar av vägen, och...
Det var då Sam dog. Bara 17 år gammal. Men så får hon en ny chans. Hon ska leva den dagen hon dog sju gånger, för att lista ut mysterierna kring hennes död, och kanske ställa vissa saker till rätta. Och när hon lever om den där dagen om och om igen, så upptäcker hon allt fantastiskt som hon håller på att förlora.

Samantha är en första klassens bitch. Men hon är ju inte helt "ond", hon har ju sina bra sidor, men allt elakt hon gör är så hemskt att hon framstås som en otrevlig typ. Usch, jag skulle inte vilja ha en sån person i min skola. Och ändå är hon inte lika hemsk som Alex i Beastly - ett odjur, men de har lite samma karaktärsdrag. De påminner om varandra. När det är någon otrevlig typ i en bok, eller film, och den personen ska bli en bättre människa i slutet, då brukar personen ofta doppas i vatten, på ett eller annat sätt. Tydligen funkar det lika bra med att dö också. I början gillar jag henne inte alls, hon är elak och självisk, och så skäms hon för att hon var bland de "opopulära" i flera år, tills hon blev kompis med Lindsey. Då tror man ju att hon borde känna lite medlidande med tillexempel Juliet, men icke. Lindsey är ioförsig en ännu större bitch än Sam. Arghh, vad jag hatade Sam i början! Men efter varje gång hon upplevde den dagen blev hon en smula trevligare. Alltså, hon är en bitch, men jag vet inte om jag tycker hon förtjänar att dö på grund av det.

Jag gillar verkligen historien. Varje gång jag läser en bok med en verkligt unik historia som ingen skrivit om förut är det enda jag kan tänka: Varför har inte jag kommit på det?
Jag gillar verkligen som sagt historien, kanske det var lite mycket med sju omgånger, det hade nog räckt med typ fem, men det känns ändå som om det var bäst som det blev. Boken är en perfekt bild av verkligheten, om man bortser från att hon lever om den där dagen om och om igen. Jag menar, det finns ju säkert massor med människor som är som Sam och company, och det finns säkert flera personer som är som Juliet, vilket är väldigt sorgligt.
Men ändå är ju den här boken väldigt hemsk, när man tänker på det. I slutet så blev jag (nästan) lite tårögd. Även om Sam är en bitch, så förtjänar hon ändå inte att dö, inga barn (för det är hon väl? Ett stort barn då!) förtjänar att dö. Och ingen förtjänar ju att bli behandlad så som Juliet bli behandlad. Därför fick jag lite Tretton skäl varför-känsla, fast lite tvärtom på något sätt, någon som fattar vad jag pladdrar om? Bra, då fortsätter vi.
Själva deras skolsystem liknar verkligen Beastly - ett odjur, med alla de här oskrivna reglerna och varför vissa är poppis och vissa inte, osv.
Jag tackar verkligen Liv för att hon tipsade den här boken, och den var verkligen superbra. Hamnar på topplistan! Tipsar till alla!
Kram!

Böcker som blir till film!!

Hejsan! Hittade de här hos Bokvarg!! Det är en lista på massor med böcker som ska bli film!

2012:

Fallen
Frost
Ful
Percy Jackson and the Olympians: The sea of Monsters
The Hobbit: An Unexpected journey
The Lucky One
The Perks of Being a Wallflower

2013:

Catching Fire
Looking for Alaska
Maximum Ride
The forest of hands and teeths
The Hobbit: There and Back again
The Host
The mortal instruments
Tretton skäl varför
Vampire Acadamy
Väktarens lärling (The seventh son)

2014-2015:

Narnia: Min morbror Trollkarlen
Narnia: Silvertronen

Premiär okänd:

Cirkeln
If I stay
Incarceron
Mer än ögat ser
Temeraire

Jag vill så gärna se alla!!! Vissa har jag inte läst, men jag hoppas att jag ska läsa dem någon gång. Narnia: Silvertronen har alltid varit den bästa av Narnia böckerna, enligt mig, så det ska bli spännande att se hur den blir! Och det ska bli roligt att se hur Temeraire ter sig som film! Åhh! LängtarLängtarLängtar!

Långhelg!

Nu är det äntligen helg! Och på Måndag är det lärarnas studiedag, och på Tisdag är det första Maj och allmänn helgdag så jag har långhelg!! Sen ska jag bara gå tre dagar i skolan och då är det helg igen! Gud vad roligt!
Nu ska jag se lite på Mad Men, jag har aldrig sett den men min kompis Emelie säger att de är jättebra, och att de bokstavligt talat röker och dricker hela tiden, så det ska bli skoj!
Kram!

Frågor jag blivit utmanad på! (Snälla läs!)

Okej, jag går hem och går in på datorn, och var ser jag? Jo, fem stycken har utmanat mig på frågor som jag måste svara, så jag tar alla i ett svep. Tack så jättejättemycket till Ella, Iktoro, Mimsan, Malin och Emelie som skickade frågor till mig, och det ska bli ett nöje att svara på alltihop! Förresten, jag skulle varit evigt tacksam om ni faktiskt orkade läsa hela inlägget, även om det är 55 frågor, för det skulle göra mig så ledsen att veta att det tog mer än två timmar att skriva alla svaren, och sen så läste ingen inlägget...

Frågorna från Ella:

1. Vilken bok är du som mest sugen på att läsa just nu?
Svar: Hmmm...det är antagligen De tre Musketörerna eller Cirkeln, som jag inte läst ännu...

2. Hur många olästa böcker står i din bokhylla?
Svar: Oj, inte så många, men om man räknar med min syrras bokhylla finns det nog en hel del...

3. När läser du helst? Det kan vara både veckodag, tid och årstid (eller något annat).
Svar: På fredagar, för då vet jag att jag kan läsa till jättesent på natten, för då har jag sovmorron efteråt! Helst när det regnar eller snöar utanför på vintern, eller hösten!

Längtar, längtar, längtar...

4. Om du skulle skriva en bok, vad skulle den handla om?
Svar: Då skulle det nog vara en fantasybok om övernaturliga saker, eller en bok om en typ 30-årig tjej och hennes liv, det är så roligt att skriva i jag-person, det känns som om man faktiskt är den personen man skriver om...

5. Vad ser du mest fram emot just nu? (En resa, en händelse, en bok som ska släppas eller något annat...)
Svar: Just nu längtar jag tills the Hobbit kommer ut som film!!! Om man tar något som är lite närmare så tar jag nog nog att jag längtar ganska mycket tills jag får veta vilken skola jag ska gå i nästa år, du skulle jag kunna söka upp fakta om den skolan så det inte står "Yxmördare går lös i skolan", eller något... 

6. Bokhandel eller bibliotek? Varför den ena/varför den andra?
Svar: Bokhandel, bokryggarna i bibblor är irriterande (okej, alla är inte det) och i bokhandlar får man behålla böckerna för evigt!

7. Vilken bokkaraktär skulle du vilja prata med? Det måste inte vara någon du vill bli kompis med, det kan också vara någon som du tycker har fel åsikter som du vill ändra på. Varför vill du prata med henne/honom?
Svar: Jag skulle vilja prata med Olivia i Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag, jag skulle vilja ha ett allvarligt snack med henne för ibland verkar hon helt bakom flötet!

8. Hur ser ditt drömrum ut?
Svar: Proppfullt! Ungefär som Livs (Iktoros). Massor med grejer från golv till tak, men utan att det ser ut som ett bombnedslag, utan mer som ett mysigt och coolt rum. Massor med affischer och prydnadsgrejer och teckningar och bokhögar!

9. Vilket är ditt drömyrke?
Svar: Författare! Eller miljonär, om det räknas. Eller arkeolog, journalist eller arkitekt. Iallafall ska jag inte jobba på ett kontor! Klaustrofobi!

10. Vilken är din allra största dröm? (Den behöver inte vara realistisk.)
Svar: Att leva ett lyckligt, roligt och spännande liv, eller skriva en bok, eller komma till ett fantasyland (typ som i Spejarens Lärling)!!

11. Vilken slags musik gillar du, och vad gillar du med den musiken?
Svar: Oj, det är väldigt mycket blandat. Jag gillar Green day, Seal, Avril Lavigne, Adele, the Hollies m.m. Jag gillar dem för att deras musik får mig att vilja skrika eller skratta eller gråta. När jag tillexempel är väldigt ledsen, fast inte vet om det, behöver jag bara sätta på en lite vemodig låt av någon av dessa artister, och då bryter jag ihop helt.

Henne här lyssnar jag ofta på...

Och nu från Iktoro:

1. Om det ringde på dörren och en galen yxmördare stod där utanför, vad skulle du göra då?
Svar: Tja, det händer ju varje morgon...jag skulle bli värsta galningen. Jag skulle (bokstavligt talat) riva ner tapeten (även om jag inte har någon) eller slänga min älskade gitarr eller mitt notställ i huvudet på honom för att få snubben att bli medvetslös. Jag skulle ta till alla medel som fanns, kasta täcket på honom och slå plastleksaker i huvudet på honom eller slå en stol på honom och bita och riva honom. Jag skulle kanske till och med riva ner min bokhylla på honom om det knep (och om jag orkade). Jag tror faktiskt att det skulle kännas väldigt tillfredsställande (om jag inte dog på kuppen).

2. Din absoluta icke-favoritbok.
Svar: Det finns inte så många böcker jag hatar, men en som jag inte tyckte var särskilt bra var Mitt Hopplöst Normala Liv. Jag trodde den skulle vara bättre, men den var helt meningslös.

3. Om du fick välja mellan att stoppa handen i brödrosten eller att vara kannibal i ett helt år, vad väljer du då?
Svar: Inte kannibal iallfall! Fast jag vill inte ha mina händer brända till toast, men det är iallfall bättre än att vara kannibal!

President Snow

4. Om du var tvungen att vara ihop med antingen Lord Voldemort (Harry Potter),Lucien Ripper (Darkside) eller President Snow (Hungerspelen), vem tar du då? Obs, ingen av de är särkilt snygga eller snälla.
Svar: En galen mördartrollkarl, en gammal ond president eller ett maktgalen, hemskt fjäderfä till prins, hmmm...det blir nog faktiskt Voldermort, Snow är för gammal och Lucien är ju helt j**** galen, så jag tar Voldermort, ni kan tänka er hur fredagsmysen skulle se ut...

5. Tycker du att katter är söta?
Svar: Nej, Usch vilka hemska och smutsiga djur...Nej, såklart jag älskar katter och tycker de är söta! Kan man tycka något annat?

6. Har du någon barnslig hemlighet, och i så fall, vad?
Svar: Ibland vill jag bara så himla gärna se på en barnfilm jag inte sett på fem år, eller leka med mina gamla leksaker eller nåt, those were the days...

7. Vilken bokkaraktär skulle du vilja fanns på riktigt?
Svar: Alla! Men helst de från Spejarens lärling eller Hungerspelen eller Blommornas krig.

8. Vad skulle du göra om det visade sig att din man/pojkvän/fru/flickvän/nånting var en alien?
Svar: Gräva ner personen i trädgården och låtsa som om ingenting hänt! Nej, bara skojade, jag skulle nog acceptera det och be att få besöka personens hemplanet någon gång (om det är en sån rymdvarelse som i skräckfilmerna som äter människor, då skulle jag nog göra det förstnämnda)

9. Om du fick veta att du bara hade en dag kvar att leva, vad skulle du göra då?
Svar: Det där tog du från Resten får du ta reda på själv! Iallafall, jag skulle göra allt roligt jag velat göra. Krama mina kompisar, vara med min familj, läsa min favoritbok, säga precis vad jag tycker till såna jag tycker är elaka, eftersom jag inte har något att förlora, vara uppe hela natten, bjuda hem massor med kompisar och ha fest, se min favoritfilm, äta min favoritefterrätt, sjunga så högt jag kan, lyssna på musik, ringa till alla i släkten och säga hej, skriva en lapp där det står vilka blommor jag vill ha vid min grav, skriva en till lapp där det står vilka grejer jag ska ha med i graven, typ min gitarr, alla mina gosedjur, min Oerhört Dyrbara Viktighetslåda och annat. Tror ni jag hinner med allt?

10. Finns det någonting som du älskar överallt annat, och skulle dö om du inte hade det?
Svar: Om personer inte räknas så...Mina gosedjur!. De har varit en del av hela min uppväxt och de kan aldrig ersättas, jag bryr mig inte om om det är barnsligt eller så. De ska vara med i min grav, punkt slut!

11. Din favorit-TVserie.
Svar: Herregud vilken fråga, Downton Abbey såklart! Men jag gillar också Miranda och Merlin väldigt väldigt mycket.

Och från Mimsan:

 1. Vilket land vill du helst resa till just nu?

Nya Zeeland!!! Sagan om Ringen-filmernas land!

Svar: Nya Zeeland! Det verkar vara så fin natur och så fina djur där!

 2. Vilken bok ångrar du att du läste? (Om det finns någon)
Mitt Hopplöst Normala Liv, igen...

 3. Är du rädd för spindlar, ormar eller sniglar?
Svar: Nepp. Kanske pytte för spindlar om de är i sovrummet (och ormar och sniglar i sovrummet såklart, men det har jag haft turen att inte uppleva...)

 4. Vilken bok har enligt dig det finaste omslaget?
Svar: Himlen börjar härs omslag är väldigt fint! Ett annat fint är det till Döden löser alla problem, det passar så bra till boken!

 5. Vilken bok förtjänar mer ära än den får?
Tad Williams böcker, bland annat. De är väldigt kända i England, men jag har aldrig mött någon svensk som läst något av honom. En annan är Det blåser på månen, den är också ganska känd i England, men jag har inte heller mött någon svensk som läst den.

 6. Vilken blogg är din favorit?
Svar: Det är väldigt väldigt svårt, omöjligt faktiskt, men säg så här, alla bloggar jag följer älskar jag!!!

 7. Vilken genre läser du helst i?
Svar: Fantasy eller kärlek eller deckare.

 8. Vad föredrar du för årstid?

Svar: Hösten. I Lux är det jättevarmt på hösten, men inte skållhet som på sommarn, och alla löv är så fina, och jag fyller år!

 9. Dagdrömmer du ofta?
Svar: Jepp. Jag dagdrömmer ibland, oftast om helknäppa grejer, och då får någon i närheten skaka liv i mig :)

10. Skriver du ofta?
Svar: Jag försöker göra så ofta jag kan, så det blir någon gång i veckan. Ibland blir det mycket, ibland några rader. Ibland kan jag bara få en känsla at jag absolut måste skriva, och då skriver jag ganska mycket.

11. Julafton eller födelsedag? (Varför det ena eller det andra?)
Svar: Julafton, för då får man göra egna presenter till andra, och det är så mysigt. Och så är det lov. Och så är det ju så himla mysig stämning på julen, med tända ljus och snö (om man har tur) och julgodis och julmiddag och gran och hela alltet!

Och från Malin:

1. Om det börja brinna i ert hus och ni fick ta med er en sak, vad skulle det varit?
Svar: Oj...räknas allt i mitt rum som en enda sak? Antagligen inte. Jag skulle rädda min gitarr, eller ett gosedjur, eller om jag har något gammalt unikt bokexemplar man inte kan få tag på nu för tiden.

2. Favorit bok som blivit film?
 Svar: Hungerspelen, Twilight eller Bläckhjärta.

3. Favorit film?
Svar: Oj, det är många. Men några väldigt bra är North and South, Sagan om Ringen och Lögn i Helvete, och såklart Hungerspelen! Och många fler...

4. 3 random saker om dig själv.
Svar: 1. Jag har tvångstankar typ hela tiden. Jag måste börja gå med höger fot annars mår jag dåligt, eller om jag går runt en lyktstolpe måste jag gå runt åt andra hållet också, osv. 2. Jag har en otrevlig vana att ramla i trappor och att blöda näsblod, men för det mesta döljer jag det så ingen märker att det hänt...3. Jag har aldrig hört Håkan Hellström, Veronica Maggio eller Timbuktu i hela mitt liv.

5. Senaste pinsamma saken du gjorde?
Svar: Okej, det här kanske inte är så jättepinsamt, men det är det enda jag kan komma på. När vi var i Turkiet på påsklovet så råkade jag gå in jättehårt i en tant på gatan. Jag blev alldeles röd men fortsatte gå som om ingenting hänt...Men det värsta var att någonting på min jackärm (typ en knapp eller nåt) fastnade i typ två sekunder i tantens handväska. Tänk om hon trodde att jag försökte stjäla den! fast jag är inte säker på om hon märkte det...

6. Vad väljer du: att läsa en bok eller att se den som film?
Svar: Läsa en bok! Den håller längre och är nästan alltid bättre än filmen!


R.I.P

7. Din idol?
Svar: Green day, Adele, Avril Lavigne, Seal, Gandhi...

8. Om du var en karaktär ur en bok, vem skulle det vara?
Svar: Hmmm...kanske Alice i Twilight eller Anna i Anna and the French Kiss.

9. Varför skulle du vilja vara den karaktären?
Svar: Alice för att hon är så rolig och fägstark, på något sätt. Och Anna för att hon är så mysig och rolig, och liknar mig i vissa fall.

10. Har du en konstig egenskap? Ifall ja, vad?
Svar: Ibland får jag bara en jättestark känsla att jag bara vill skrika och slå sönder saker, läskigt...

11. En sak som du gillar hos dig själv.Svar: Att jag inte bryr mig om vad folk tycker om mig (=sant)
Och från Emelie:

 1. Om du var tvungen att åka till en öde ö vilka tre saker skulle du ta med dig?
Svar: Min gitarr, en jättetjock bok och ett äppelträdsfrö.
 
 2. Om du fick välja mellan att kunna flyga, simma under vatten utan 
att behöva komma upp och ta luft eller vara jättesnabb vilket skulle du välja?
Svar: Kunna flyga! Tänk vad roligt det skulle vara att vara som en fågel! Enkel fråga!

 3. Skulle du vilja vara huvudpersonen i en bok eller i en film?
Svar: Ja, det skulle vara väldigt spännande (även om det är föga troligt eftersom det aldrig händer något spännande i mitt liv), men då ska det sluta lyckligt :)

 4. Om du var tvungen att välja mellan att vara blind, döv eller stum vilket skulle du välja?
Svar: Stum. Då skulle jag ändå kunna läsa, skriva, se på film och göra exakt samma saker som jag gör nu (utom det lilla problemet med talförmågan). Men jag kan ju bli som i Skuggan över stenbänken-böckerna, bära med mig ett block och skriva allt jag vill säga!

 5. Vad skulle du välja om du var tvungen att färga ditt hår grönt med gula slingor i, blått med oranga slingor i eller rosa med gröna slingor i?
Svar: Rosa med gröna slingor, då skulle jag ut som en marsipangris eller en levande prinsesstårta :P

 6. Välja en plats som du skulle vilja stanna för evigt på? (det kan vara en fantasiplats)
Svar: Om det fanns ett fantasyland, så skulle det vara där! Men då ska min familj med!
 
 7. Vilken författare skulle du helst vilja träffa?
Svar: Lauren Oliver, Tad Williams eller Andrzej Sapkowski, det är de författarna jag känner för att träffa just nu, fast imorgon är det antagligen några andra...

 8. Tycker du om igelkottar?
Svar: Såklart! Hur söta som helst!

 9. Vilket djur skulle du helst vilja vara?
Svar: En katt, de är så smidiga och viga och bra på klättra, det skulle vara underbart att vara katt!

10. Hur många böcker finns i din bokhylla? (på ett ungefär)
Svar: Ehh, runt 400, kanske mer eller mindre (orkar inte räkna...)

11. Om ditt hus började brinna vem skulle du rädda av de här: Katniss (HG), Ginny (harry potter) eller Alice (Twilight)
Svar: Katniss, Alice skulle klara sig själv och Ginny skulle antagligen trolla ut sig själv eller nåt.

Puh, då var det klart! Dessa utmanar jag (ni behöver inte svara på frågorna om ni redan fått frågor och inte orkar mer, eller om ni helt enkelt inte vill): iktoro, Emelie, Malin, Ella, Mimsan, Vynne, Lisa, Elisabeth. Jag vet att det inte är elva, men det gör väl inget? Bra! Här kommer mina frågor:

1. En karaktär du hatar.
2. Om du plötsligt blev rånad på (bokstavligt talat) allt du äger och har utom kläderna på kroppen, vad skulle du göra då (och svara inte "Ringa till statsministern och klaga över barns rättigheter" och så, för du har ingen telefon, och statsministern, kungen och chefen för BRIS vill inte prata med dig)
3. Om du bara hade en dag kvar att leva, vilken låt skulle du lyssna på då?
4. Vilka skulle du helst ha som familj? Ron Weasleys familj (Harry Potter), Edward Cullens familj (Twilight) eller Lennies familj (Himlen börjar här)?
5. Om du plötsligt förflyttades till ett fantasyland, vad skulle du göra då
6. Om du fick välja en bok att bli film, vilken skulle du ta då?
7. 3 saker du gjort som fått dig att känna dig väldigt god.
8. Vad gör du för miljön?
9. Om du plötsligt krymte och blev cirka 10 cm lång, vad skulle du göra då?
10. En bok som du kan läsa om och om igen utan att tröttna.
11. Vilken är den äldsta boken du läst (eller en av de äldsta du läst).

Förlåt...

...men jag har faktiskt inte haft tid att läsa något sen Söndags, för jag har haft två prov den här veckan, och jag ska ha ett imorron. Jag har haft engelska och geografiprov (Ja, jag skulle haft engelskaprovet förra onsdagen, men läraren var sjuk hela veckan så vi fick ha den på måndagen (tänk så barmhärtig man kan vara!)) och ska ha bildprov (som inte är att rita en bild, utan man ska kunna en text och rita en bild! Herregud...).
Är jag inte gräslig! Förlåt, så det kommer inte någon recension på Resten får du ta reda på själv på ett tag...

Nytt utseende!

Hej! Jag har, som många andra bloggare också gjort, skaffat mig ett nytt, lite vårigare utseende! Jag har bestämt mig för att ha ett utseende för varje årstid, och nu är det vårens tur! Hoppas ni gillar det nya utseendet!

Sista avfarten till älvlandet och Det förlorade barnet (Dubbelrecension)

Hej, jag gör en dubbelrecension av blommornas krig 1 och 2, den första blir längre än den andra, för det finns inte så mycket att säga om tvåan som jag inte nämnde i ettan.


Av Tad Williams
Titel: Sista avfarten till älvlandet
Serie: Blommornas krig
Del: 1
Orginal titel: The War of the Flowers
Sidor: 347
Utgiven: 2003
Förlag: Wahlströms Fantasy
Första meningen: I en vas av vulkanglas mitt på det väldiga skrivbordet stod en ensam helleborus, nästan radioaktivt vit i den konstfärdigt placerade lilla ljuspölen.

Det är mycket som gått dåligt för 30-åriga Theo Vilmos på sista tiden. Hans flickvän har lämnat honom och killarna i bandet vill inte ha honom längre. Förtvivlad och ledsen fortsätter han sitt jobb på blomsterfirman, men där blir han inte kvar särskilt länge eftersom hans mamma blir sjuk. Lite senare dör hon i cancer, till råga på allt. Genom att sälja sin mammas hus så tar han lite semester från allting. Han skaffar ett litet hus utanför staden. Senare upptäcker han en bok, skriven av hans gammelmorbror. Han är hemma, tar det lugnt och läser i boken, som bara blir konstigare och konstigare. En dag när han sitter och läser, kommer det en liten ljusprick infarande. När han hinner fokusera på ljuset, ser han att det är en liten kvinna, knappt 15 cm lång, med små tunna vingar på ryggen. Det är en fräck älva vid namn Äppelskrott, som kommit för att ta Theo till Älvlandet och till en älva vid namn Renfana. Men varför vet hon inte. Innan de hinner ta sig till gud-vet-vart, sprider sig en unken och rutten lukt genom luften. Det står någon utanför. Theo tror det är en gammal luffare, men förstår snabbt att det absolut inte är det när varelsen bryter sig in genom badrumsfönstret och försöker döda honom. Det är ett fruktansvärt monster, och ser ut att vara gjord av gammalt tidningspapper, ben, trasor och ruttet kött. Det är på håret Äppelskrott hinner öppna en portal som hon kastar in Theo i.
När han vaknar är han i en helt annan värld. En värld fullt med älvor, feer, troll och jättar. En värld där alla älvor och andra väsen blir hur gamla som helst. En värld med platser som Skymning och Aftonstund. En värld, där det pågår en maktkamp mellan de sex Blomfamiljerna. Vissa älvor tillhör en Blomfamilj (t.ex. Familjen Riddarsporre, Helleborus och Renfana) och alla Blomälvor är lika stora som människor (Äppelskrott är en fe), alltså klär de ut Theo till en Blomma. Men vad vill de Theo? Vad kan han göra? Varför är han utvald? Och kommer det bli ännu ett Blomkrig tillslut?

The är väldigt musikaliskt, han spelar gitarr rätt så bra och han sjunger väldigt bra. Man kan inte säga att han är särskilt rik, man blir inte särskilt rik om man jobbar på en blomsterfirma. Han svor inte så mycket som jag trodde han skulle göra, jag vet inte varför, men det känns som om hårdrockare svär mycket (fast jag har antagligen sett för många filmer), men han använde mer "Herregud", vilket gör älvorna vansinniga (de tål inte att höra något om gud eller kristendomen, alla varelser får ont i huvudet av det). Han är mer hårdmagad än vad jag trodde, och han blev mer sur än förvånad över att vara i Älvlandet.
Åh, jag bara älskar Äppelskrott! Hon är så himla käck och rolig. Hon är väldigt fräck, och säger vad hon tycker och använder starka uttryck. Hon är absolut min favoritperson! Så fort jag fick höra hennes namn visste jag att jag skulle gilla henne! Hon är så underbart sarkastisk och ironisk när hon säger något. Hon tillhör familjen Äpple, vilket ni förmodligen kan gissa. Det är så roligt när hon och Theo kivas med varandra!

Boken överträffade verkligen mina förväntningar. Jag vet inte riktigt hur jag trodde den skulle vara, men den var absolut bättre än vad jag trodde! Alla personerna är helt olika varandra och mycker färgstarka, min favorit var såklart Äppelskrott. Det hände något hela tiden, vilket gjorde så man aldrig hade tråkigt när man läste, och det fanns många överraskningar i hela boken (Jag älskar överraskningar i böcker!) som bara skapade fler frågor man ville ha svar på. Jag gillar idén med älvor, det var längesen jag läste en bok med älvor som tema. Senast var nog i någon sagobok. Och många tänker ju på små gulliga miniälvor med tunna vingar, vackra klänningar och kvittrande röster när de hör ordet "älvor". Men när man läst den här boken så blir det så mycket mer. I boken finns det ju såklart säkert älvor som matchar beskrivningen, men det finns ju älvor av alla slags tänkbara sorter. Onda, goda, själviska, fåfänga, fräcka, ja, precis som människor som råkat få vingar på ryggen (vilket är precis vad de är, utom att de inte "råkade" få vingar).
Tad Williams måste verkligen ha jobbat länge med att få alla bitar att passa ihop. Jag undrar hur han kom på idén med olika blomfamiljer, med feer som alla familjer har en frukt eller grönsak eller något annat. Och själva Älvlandet är ju så coolt! Det är ju inte precis en glittrande stad där älvorna bor i små vackra hyddor i träden. Det finns nattklubbar, fordon, lampor, fabriker och allt möjligt. Jag skulle mycket hellre vilja bo där än här.
Boken var superbra, passar för alla i alla åldrar, och jag hoppas alla vill läsa denna bok! Kanske inte världens snyggaste omslag, men skit i det!

Citat: "Alla bra namn var upptagna när jag kom. 'Misstaget', brukade mamma och pappa kalla mig, men det var på skämt. Men det var jäkligt ont om namn där på slutet"
                                                                                                            /Äppelskrott

Kram!



(Kort recension, eftersom jag nyss suttit i tre timmar och svarat på frågor, puh)

Av Tad Williams
Titel: Det förlorade barnet
Serie: Blommornas krig
Del: 2
Original titel: The War of the Flowers (Boken utkom på svenska i två delar)
Sidor: 347
Utgiven: 2003
Förlag: Wahlströms Fantasy
Första meningen: Streedy Nässla tittade mycket noga på gatskylten för att förvissa sig om att det fortfarande stod samma sak på den.

(Varning för Massvis av Spoilers!)

Efter att Theo (mot sin vilja) kommit till älvlandet har han dragits in i ett krig mellan de kvarvarande blomfamiljerna samt alla andra varelser i älvlandet.
När Narcisstornet förstördes av så klarade sig knappt Theo ut levande, men han fick med sig vännen Cumber Starr. Men var är Äppelskrott? Theo kan inte hitta henne någonstans, och bara tanken på henne död bland de förkolnade bitarna av Narcisshuset får honom att må illa. Tillsammans tar de sig ut ur det förstörda tornet, och där upptäcker Theo att de fortfarande har Irrhen efter sig, ett fruktansvärt monster som sänts ut för att döda Theo och som nu tagit kroppen av en poliskonstapel (jag nämnde monstret i recension av ettan (här)).
De lyckas skaka av honom för stunden, men de vet aldrig när han kan dyka upp.
De lyckas ta sig till Älvaborgsbron, där en vätte vid namn Lera Lus Knapp håller på att bygga upp en motståndsrörelse mot blomfamiljerna, och Theo och Cumber ansluter sig till dem.
Cumber och Theo beger sig till De Olägliga Hindrens Undanröjare, för han kan vara den enda som kan hjälpa dem rädda Äppelskrott. Hos De Olägliga Hindrens Undanröjare får Theo reda på en stor hemlighet som kanske kan göra en ny vändning på hela det här gräsliga kriget.

Efter ettan, Sista avfarten till Älvlandet, så hade jag ganska många frågor jag velat få svar på. Jag tyckte de lika gärna kunde satt ihop de två böckerna till en enda bok som orginalversionen var, eftersom böckerna inte är särskilt långa.
Boken fortsatte i samma stil som ettan, och var lika underbar som den första. Det var synd att inte Äppelskrott var med särskilt mycket, men man kan inte ha allt.
Jag tror att det inte finns ett enda sagoväsen som inte finns i denna bok (okej, jag överdriver, det finns bland annat inga hober, orcher, alver eller dvärgar med). Pixier, Kobolder, Vättar, Drakar, Älvor, Feer, osv.
Det finns tyvärr inget mer att säga om denna bok (utom att den var superbra!) som jag inte nämnt i recensionen till ettan, så nu får jag tacka för mig!
Kram!

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

Av Sara Ohlsson
Titel: Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag
Utgiven: 2011
Förlag: gilla böcker
Sidor: 298
Första meningen: Han lutar armbågarna mot knäna och gömmer ansiktet i händerna.

Olivias liv håller på att rasa. Hon har blivit dumpad av sin pojkvän John, och hon håller på att bryta ihop. De skulle ju alltid vara de två, de hade haft ett perfekt förhållande, och hon hade varit lycklig. Vad är hon utan John? Hur ska hon överleva utan honom?
Hennes bästis Emma och hon börjar med Operation Fågelbajs - att få tillbaka John. Hon måste visa att hon minsann kan klara sig utan honom, att hon kan skratta och vara glad utan honom, men det är ju just det hon inte kan. Hon träffar Danijel, som hon tyckt varit äcklig förut men som nu kanske visar lite intresse för henne, och hon möter Kalle, en blyg storvuxen kille som också verkar hygglig. Hon dricker mycket, och plötsligt så har hon legat med båda två. Hur ska detta gå? Först tror hon att hon är kär i Danijel, men sen ändrar hon sig och säger att hon är kär i Kalle, och sen ändrar hon sig igen och igen, och hur ska det gå med John? Hon säger inget till honom, tänk om han kommer hata henne? Hon säger inget till varken Danijel eller Kalle om att hon ligger med båda två här och där.
Är hon bara på jakt efter närhet, eller är hon på jakt efter lycka? Kan hon få båda två?

Jag tycker Olivia verkar otroligt klantig. Hon fattar ju inte att man inte kan ligga med någon och säga att man älskar den personen, och sen nästa dag ligga med någon annan och säga att hon älskar honom, och inte ens berätta för någon av de killarna vad som hänt. Fy på dig Olivia! Hon klantar till det hela tiden, och jag blir så arg på henne! Tillslut kommer hela hennes liv bli en lögn. Hon måste ju för sjutton lära sig att behärska sig själv!
Iallafall, jag tycker det var ganska osmart att hon flyttat hemifrån när hon är så oansvarig (låter lite mammaaktig nu, men jaja). Även om hon ligger med alla de där killarna, så känns det inte som om hon blir lycklig. Om jag fick säga några sanningens ord till henne skulle det vara "Skärp dig!", "Du dricker för ofta" och "Sluta röka, det är ohälsosamt"

Även om jag blev galen på huvudpersonen ibland, så tycker jag ändå att detta är en väldigt läsvärd bok. Den fångar verkligen den stora Tonårskrisen (inte för att jag gått igenom den, men snart börjar den...) som händer. Ibland blev det väldigt rörigt, och det kändes som om det inte kommit fram till nästan någonting i slutet, men annars var den bra. Det kunde varit lite mer än bara "Först låg hon med honom och sa att hon älskade honom, sen låg hon med någon annan och sa att hon älskade honom, fast hon egentligen älskade honom, men så älskade hon honom iallafall, men sen ändrade hon sig och blablabla". Jag gillade hennes kompis, Tor. Han verkar så bekymmerslös (fast han antagligen inte är det hela tiden), han är nog bra för Olivias mentala hälsa.
Språket var enkelt och okomplicerat, det var lätt att hänga med. Lite otydligt slut, när jag la den ifrån mig var det många frågor som inte fått några svar. Den var väldigt dramatisk. Alltså, jag gillade boken, inte den bästa, men helt klart läsvärd!
Kram!

Tävling!

Det finns ännu en tävling man bara inte kan säga nej till! Man vinner en härmskrikebrosch!
Tävlingen finns här !!!

Vampyrens märke

Av P.C. Cast och Kristin Cast
Titel: Vampyrens märke
Orginal titel: Marked
Serie: House of night
Del: 1
Utgiven: 2007
Förlag: Månpocket
Sidor: 343
Första meningen: Precis när jag trodde att min dag inte kunde bli värre fick jag syn på den döda killen som stod vid mitt skåp.

Zoey Redbird lever i en värld som lever med vampyrer, inte som i Twilight då vampyrer bara är påhitt (tror de). Här lever de och går omkring precis som "vanliga" människor.  Hennes hostattacker är det första tecknet på att hon inte kommer förbli en vanlig tjej särskilt länge. En dag börjar det som en vanlig dag i skolan, men så får hon syn på en vampyr som hänger vid hennes skåp. Man ser att någon är vampyr på grund av månskäran i pannan.
Han säger någonting om att hon är märkt, eller "utvald". Hon känner något som bränner till i pannan, och när hon känner efter så är det en liten tunn inristad månskära. Chockad åker hon hem, och man kan ju inte säga att hennes föräldrar reagerar på det sättet hon hoppats på. Speciellt inte hennes styvfar, vars förslag är att de ska samla någon religiös grupp som ska driva den onda anden ur henne. Okej, förslaget var kanske inte så oväntat. Men Zoey vet att när man väl har blivit märkt, är det ingen idé att försöka få det ogjort. Hon måste till Nattens hus, ett internat för vampyrer, eller så dör hon. Eller så dör hon på internatet om hennes kropp inte tar emot förändringen.
Väl i Nattens hus blir hon vän med cowgirl-tjejen Stevie Rae och hennes kompisar Shaunee, Erin och Damien. Hon får en mentor vid namn Neferet, som verkar väldigt schysst. Men i internatet finns också bitchen Afrodite, och hennes grupp Nattens döttrar. De håller på med mysko och hemska grejer, men inga lärare märker något utan tror att de är duktiga och snälla. På något sätt måste Zoey stoppa Afrodite, och samtidigt så möter hon den supersnygge Erik Night, och det börjar hända andra mysko grejer, och kommer hennes kropp att klara förvandlingen att bli en vampyr tillslut?

Zoey finns det inte mycket att säga om. Men jag gillar henne inte. I så fall gillar jag hennes kompis Stevie Rae bättre. I skolan var väl Zoey som de flesta: typ snygg, har en kille, gnäller ofta, halvduktig. Det finns inget speciellt roligt eller spännande med henne. Okej, hon blev lite bättre i slutet, men ändå. Och jag tycker att det känns som om hon inte bryr ett dugg om sin familj. När hon bestämmer sig för att sticka så tänker hon inte ens på sin syster eller sin mamma. Jag kan förstå om hon är arg på sin styvpappa och mamma, men hon kunde väl sagt något till sin syrra? Eller åtminstone lämnat en lapp?

Boken var sådär, jag kan inte säga att jag gillade den. Början var värst, allt gick så fort. Det blev lite bättre när hon kom till internatet, det var en slags Hogwarts-känsla man fick.
Men det känns ändå som om problemet i boken är så ynkligt. Okej, det är mer än att en liten tjej är elak mot någon annan, men nu när det ändå handlar om vampyrer kunde det väl varit något lite mer spännande? Det spännande började ju nästan i sista kapitlet. Nu kanske ni tror att jag bara vill ha krig och sånt, men den här boken kunde faktiskt ha varit hälften av en dubbelt så tjock bok. (SPOILER) Och när Zoey blir kär i Erik känns det lite overkligt, hon vet ju knappt något om honom, utom att han är snygg, och då känns det som om hon bara vill ha honom för att han är snygg. (SLUT PÅ SPOILER)
Men jag gillade idén med katterna, att alla (iallafall några) vampyrer har som en egen katt. Och då är inte katten som ett vanligt husdjur, utan den kommer och går som den vill, det är som om katten bestämmer mer än vampyren. Och det är ju ändå en ganska bra idé med internar för vampyrer, och jag förstår om vissa älskar boken, men jag är inte en av dem.
Kram!

En liten hattaffär på hörnet

Av Marita Conlon-McKenna
Titel: En liten hattaffär på hörnet
Orginal titel: The Hat Shop on the Corner
Utgiven: 2006
Förlag: Nordstedts
Sidor: 329
Första meningen: Med tungt hjärta skyndade Ellie Matthews genom St Stephen´s Green tillsammans med alla andra morgontidiga arbetare.

När Ellie Matthews mamma dör, blir det Ellies uppgift att ta hand om den lilla hattaffärer hennes mamma hade och skötte helt ensam. Gatan hattaffären ligger på är en mysig och gammaldags gata i perfekt Dublin-stil. Men nu har ett par affärsmän bestämt sig för att bygga ett nytt stort köpcenter där, och de är i full fart med att fråga alla små butiksägare om de vill sälja, och ger dem ett mycket generöst erbjudande. Ellie får också en sådan förfrågan av hennes mammas advokat Neil Harrington. Länge funderar hon på att sälja, och det är på vippen att hon gör det, men sen ändrar hon sig, med lite uppmuntran av sina vänner. Med hjälp av sina vänner så renoverar de hattaffären så de ändå får den här mysiga stilen, men ändå lite nytt och modernt. Hon njuter verkligen av jobbet, upptäcker hon. Hon gör underbara hattkreationer och man får följa med hennes kunder och se lite av deras vardag och varför de behöver en hatt och vad de använder den till. Och en dag möter hon den supersnygga rockmanagern Rory Dunne och livet kunde inte varit bättre, men kan verkligen lyckan hålla i sig, och varför börjar hon träffa Neil Harrington på de mest underliga platser?

Ellie är väl en sådan man kallar "nice girl". Jag skulle inte kunna tänka mig henne som elak eller olydig, hon gör allt för att kunderna ska bli nöjda, och det blir de. Hon kan vara lite nervös och blyg, och kan börja rodna rätt ofta, men hon är väldigt kreativ och fantasifull. Men jag tycker hon borde ha haft ett litet dåligt minus, att hon inte är ängel hela tiden. Men hon är ändå väldigt gullig när hon håller på med sina band och fjädrar och tyger, och hon egangerar sig verkligen! Hennes problem i boken verkar så futtiga jämfört med problemen i tillexempel Sagan om Ringen, där världen håller på att gå under. Det kunde vart något lite mer katastrofiskt, det var ju mest kärleksproblem, och såklart kundernas problem. Och historien var ganska förutsigbar, jag kom iallafall på slutet i början, men det var roligt att läsa ändå, för säker är man ju inte! Och (SPOILER) jag bara älskar när hon gör den där hatten till den lille killen, den med massor med grejer på, den verkar helt magisk! (slut på SPOILER)

Om jag skulle beskriva boken med ett enda ord så skulle det vara mysig. För det är precis vad boken är. Den lilla gatan med de gammaldagsa affärerna, de fina hattarna som får mig in i en Elizabeth Gaskell-känsla. Den är så mysig på alla sätt. De kunde lite mer miljö och personbeskrivningar. Men det fanns ingen brist på beskrivning av hattar, det är ett som är säkert! Gick författaren en hattkurs innan hon skrev boken? Jag kan se alla hattar framför mig, personerna är däremot lite luddiga, men jag fick ändå en rätt så bra uppfattning av boken. Boken var väldigt bra, passar perfekt att läsa framför brasan med en kopp varm choklad, eller något liknande!
Kram!

Längtar!

Just nu längtar jag efter att läsa De Utvalda: Monstrets dotter, fortsättning på Tankeläsaren. Jag vill också gärna läsa nummer tre i serien, Bitterblue, som inte gjorts om till svenska än. Synd att de byter huvudpersonerna i böckerna, men vem vet, jag kanske tycker bättre om de i de här böckerna!

Tankeläsaren

Av Kristin Cashore
Titel: Tankeläsaren
Serie: De Utvalda
Del: 1
Orginal titel: Graceling
Utgiven: 2008
Förlag: Bokförlaget Semic
Sidor: 478
Första meningen: Totalt mörker rådde här nere i fängelsehålorna, men Katsa hade en karta i huvudet.

Katsa är en särling: en människa med olika färger på ögonenen som har en speciell gåva som ska tjäna kungen om han tycker den verkar användbar. Hon är ett ovärdeligt vapen för kungen Randa i kungadömet Middluns, eftersom hon har dödandets gåva. Ioförsig är hon släkt med kungen. På hans befallningar så ger hon sig ut för att skrämma upp invånare som fuskat med viktiga saker, inte betalat skatt eller rent av förolämpat kungen. Hon går dit och skrämmer upp personen i fråga med sitt fasansfulla rykte, bryter några ben på honom, och sticker sen hem till slottet som en hund i koppel.
Hon var bara åtta år när hon dödade någon för första gången. Han var ett totalt äckel, och hon slog rätt och slätt in näsbenet i hjärnan på honom. ingen trevlig syn, kan jag tro.
Men en dag så kommer Prins Po, en prins som också är en särling. Han förstår henne bättre än någon annan. Han letar efter sin farfar som försvunnit, som Katsa just nyss befriat ur fängelsehålorna i Murgon City. De bestämmer sig för att gå ut på en farofylld resa för att leta efter personen som kidnappat farfarn, som måste vara en av kungarna i de sju kungadömena, borträknat Randa och Pos pappa. Kungen Leck är en av de "misstänkta", men han kan verkligen vara kidnapparen, kungen med ett öga som är känd för sin snällhet och sin kärlk för djur?

Katsa är från början lite av en robot, känns det som. Hon gör som Randa säger, och visar inga av sina känslor. Hon vet knappt om hon har några. Men sen bestämmer hon sig för att inte vara Randas lille vakthund, utan sliter av kopplet och sticker för att hjälpa Po istället, bravo för det! Hon vill verkligen inte vara en sådan som låter någon annan bestämma över henne. Hon vill vara fri. Därför motsätter hon sig alla Randas försök till giftermål. Att stanna hemma med tio barn klängandes om bena är inte hennes grej. Hon verkar väldigt stark, inte bara fysikt. Och jag gillar (SPOILER) när hon klipper av sig håret för att det var så tovigt! (SLUT PÅ SPOILER!). Hon har absolut inget sinne för varken kläder eller det som är "inne"! Det är också roligt. Men det känns ändå som om jag sett henne någon annanstans. Visst, det finns vissa saker som är unika, men det är ju inte ovanligt med "pojkflickor" i böcker.
Po är väldigt olik Katsa. Det jag tänker på när jag tänker på honom är lugn, snäll, omtänksam, romantisk, snygg, rolig. Nästan lite för perfekt, men jag gillar honom. Han verkar sympatisk. Men han är det är lite för mycket "ängel" över honom.

Åhh...det var så längesen jag läste en fantasybok, vad jag har saknat det :) Det var så länge sen det kom någon ny fantasyserie! Jag tycker det var roligt med särlingar och sju kungadömen, men jag skulle bra gärna vila veta vad som finns utanför de sju kungadömena. Tar världen slut?
Iallfall, jag tycker boken var helt OK. Den var faktisk väldigt bra! Kanske inte den bästa fantasyboken jag läst, men den var bra. Men den som är "skurken" i boken (säger inte vem, ni får läsa boken!) får man ju bara träffa typ en eller två gånger. Jag tycker det kunde stått lite mer om honom/henne. Skurkarna är ju nästan de mest intressanta! Och jag lyckades aldrig lista ut vad det var för skäl han/hon hade för att göra det som han/hon gjorde, vilket betyder att han/hon är knäpp, och det är så tråkigt med galningar. Personerna jag gillade mest var Katsa och Bitterblue. Bitterblue, så himla fint namn! Hon är så tuff!
Alltså, jag gillade verkligen boken, passar för fantasygillare, och jag längtar efter tvåan: Monstrets dotter!

Hemma! Äntligen!

Hej! Nu är jag tillbaka! Jag skulle kommit hem igår, men vi skulle ta två flyg igår, och det första flyget var mer än två timmar försenat, så vi missade det andra och var tvungna att sova över i Schweiz, och så tog vi två flyg idag och kom fram på förmiddagen, och då stack vi till skolan fast vi missat de tre första lektionerna! Men jag överlevde :P
Okej, jag har fem böcker att recensera som jag läste i Turkiet, här kommer de:

• De Utvalda: Tankeläsaren av Kristin Cashore
• En liten hattaffär på hörnet av Marita Conlon-McKenna
• House of Night 1: Vampyrens märke av P.C Cast och Kristin Cast
• Blommornas Krig 1: Sista avfarten till älvlandet av Tad Williams
• Blommornas Krig 2: Det förlorade barnet av Tad Williams

Håll utkik efter recensionerna! Jag hade bara tagit med mig de tre första, men de tog slut alldeles för fort, så jag läste de som min syrra tagit med sig :)

Back on Monday!!

Hej! Som ni kanske vet sticker jag till Turkiet imorgon, så jag kommer inte kunna blogga på en vecka (ungefär) men vi kommer tillbaks på Söndag, men jag kommer antagligen vara för trött för att blogga då, så jag kanske bjuder på ett inlägg på Måndagen!
Hejdå!
Kram!

Himlen börjar här

Av Jandy Nelson
Titel: Himlen börjar här
Orginal titel: The Sky is Everywhere
Utgiven: 2010
Förlag: gilla böcker
Sidor: 264
Första meningen: Mormor är orolig för mig.

Lennie är sjutton år, och hennes storasyster Bailey har nyss fallit ihop i en hjärtattack och dött. Lennie, som alltid varit lite i skuggan av hennes utåtriktade syster, tar smällen väldigt hårt. Bara tanken på Bailey i en kista med larver och insekter känns bara så fel, hon ska vara med henne, de ska ligga i sängen och prata, eller i köket och äta frukost, men inte i en kista. Lennie bor med sin mormor och sin morbror, och utan Bailey känns allt så tomt. Mormor håller på med sina rosor i trädgården eller målar tavlor i bara massor med gröna nyanser, och hennes morbror, den evige charmören, är fortfarande helt säker på att om man lägger döda insekter i små pyramider, så kommer de återuppstå från de döda!
 Lennie skriver dikter. Hon skriver på allt hon får tag i, godispapper, pappersmuggar, och sen låter hon de flyga iväg med vinden. Ingen kommer ju någonsin läsa dem.
Lennies och Baileys mamma försvann när Lennie var ett år. Hon bara stack, hon kan lika gärna vara i Ryssland eller i Nya Zeeland. Men mormor har alltid sagt att hon kommer tillbaka, och det har Lennie och Bailey trott på.
Efter Baileys död känner sig Lennie så vilsen, och så möter hon Toby. Baileys pojkvän. Toby som ser lite ut som ett lejon med sitt gula hår och fräknar. Båda galna av sorg, dras till varandra, tills de en dag kysser varandra. Lennie blir alldeles förskräckt och äcklad av sig själv. Hur kunde hon gör det här mot Bailey? Men de dras ändå till varandra. Kanske tror de att de båda var en del av Baileys hjärta, och om de var tillsammans skulle de kunna laga det.
Men så kommer det en ny elev: Joe Fontaine, musikalgeniet. Han som kan spela typ alla instrument i världen. Och plötsligt drabbas Lennie av den första kärleken, förbjudna och passionerade känslor man inte kan kontrollera.

Lennie är inte särskilt utåtriktad, hon gömde sig alltid i Baileys skugga när Bailey levde. Hon är väldigt bra på att spela klarinett. Jag får en känsla av att hon är väldigt osäker på sig själv, hon skulle nog behöva någon att prata med, och det gjorde hon med Bailey, som nu är död. Lennie är trevlig och omtyckt, men hon har alltid varit just Baileys lillasyster. Hon som är säker på att hon nästan aldrig sårat någon, och nu plötsligt sårar hon en massa. Jag tycker väldigt mycket om Lennie, man förstår verkligen hur ledsen och förvirrad hon är efter Baileys död, men ibland kan hon ju bara inte kontrollera sig själv. Jag kan skrika åt boken: Vad sjutton gör du männska!, men det är ju exakt det som Lennie säger till sig själv när hon gör något dumt. Men jag kan ändå bli sur på henne, men känslor är underliga saker, så jag får väl känna lite medlidande. 

Boken. Var. Superbra! Det är en ganska klassisk kärlekshistoria, men den är så underbart varmt skrivet att den känns helt unik! Jag älskar då Lennies dikter kommer med, lite slarvigt nerklottrade, och de är så bra! Man skulle kunna sätta ihop alla de där dikterna till en enda bok. Jag är urusel på att skriva dikter, så jag beundrar verkligen Jandy för hennes sätt att skriva på. Den är sorglig, men jag kan inte låta bli att tycka att den är rolig vissa stunder. Hos Bokugglan står det att den kanske ska bli film, och det hoppas jag verkligen! Jag tycker Lennies familj är så rolig, jag kan nästan se dem framför mig en morgon: Lennie äter en macka och ser dyster ut, Mormor målar ännu en grön tavla, och Morbror Big försöker fånga döda insekter han kan lägga under en pyramid. Den bilden i huvudet får mig att skratta! Och jag älskar idén med krukväxten, att den skulle fånga Lennies känslor, som ifall den mådde dåligt, gjorde Lennie det också! Alla karaktärer är trovärdiga och färgstarka, men en sak blir jag sur på: Rachel, som är en bitch i boken, är såklart en av de populära som sminkar sig mycket, och hon är såklart blond. Arghh! Hmmm...är det bara en slump eller har världen något emot blondiner...
Iallafall, boken var superbra, den var så underbar och härlig, och omslaget är ju bara så snyggt! Jag rekommenderar boken till alla!
Kram!

P.S. Jag funderar på att börja sätta betyg på mina recensioner, vad tycker ni om det?

Glad påsk!

Vill bara hälsa alla som läser detta Glad Påsk!!!! Hoppas ni får en jättebra påskafton med god mat etc! Här kommer också en fin påskbild! Visst är den fin! ^^
Som sagt: Glad Påsk!
Kram!