Stardust

Av Neil gaiman
Titel: Stardust
Sidor: 333
Utgiven: 1999
Förlag: Harper
Första meningen: There was once a young man who wished to gain his Heart's Desire.
Övrigt: Har blivit film.

Tristran Thorne bor i den lilla byn som kallas Wall (Mur, på svenska). Den byn ligger väldigt långt borta, och namnet fick den för den jättehöga muren som skiljer "Vår värld", från "den andra världen". I "den andra världen" finns saker som ingen skulle tro på om de berättade någonting. Men vilka skulle kunna berätta? Ingen kan komma över muren, den är väldigt hög och det finns inga öppningar. Eller, jo, en. Det finns ett litet hål i muren, men den vaktas dygnet runt så att ingen, ingen kan ta sig varken in eller ut.
Men vart nionde år så hålls en speciell marknad på andra sidan muren. Och då kommer det många främmande resande från kors och tvärs för att gå på marknaden och få underliga och konstiga saker, drömmar på burk och rockar av natt eller skymning. På den marknaden gick Tristrans far Dunstan Thorndag, och träffade en vacker kvinna med kattliknande öron som var fastkedjad till en gammal karavan...
För att göra en lång historia kort, nio månader senare så kom en korg med ett litet gråtande barn i sig till Dunstan, och det fanns en lapp där det stod ett enda ord, Tristran.
Iallfall, detta vet inte Tristran om, så vitt han vet så är Bridget Comfrey (nu Thorn) hans mamma.
Tristran är förälskad i en tjej vid namn Victoria Forrester. Hon är väldigt vacker, och Tristran skulle kunna göra vad som helst för henne. Men en dag ser de en fallande stjärna. Och Tristran ger ett dumt löfte om att han ska hämta den stjärnan, och ge den till Victoria om hon lovade att ge honom vad han mest önskade i hela världen. Hon accepterar, men tar honom egentligen inte på så stort allvar.
Men Tristran ger sig av, och på något sätt så lyckas han komma ut ur Wall. Han möter en hårig liten gubbe, som blir hans medresenär. Av den lilla gubben får han ett ljus, med vilket ha färdas betydligt snabbare till platsen där stjärnan finns. Men stjärnan är ingen metallisk sten som den skulle vara i vår värld, istället är det en vacker kvinna som blivit träffad av en ädelsten och som sen störtat ner från himlen och brutit benet. Tristran kedjar fast henne vid honom, och medan hon kastar svordomar över honom, tar de sig långsamt mot Wall, som ligger väldigt långt borta.
Ädelstenen tillhör Herren av Stormhold. Innan han dog sa han att de av hans kvarvarande sönerna (tre av sju) som lyckas hitta den ska bli nästa Herre av Stormhold.
Så bröderna ger sig iväg för att hitta ädelstenen.
Samtidigt så ger sig en häxa ut för att hitta stjärnan. Och när hon hittar henne, ska hon skära ut stjärnans hjärta och äta upp det (tillsammans med sina två systrar).

Tristran är kanske lite naiv i början. Som en korkad kille som är så naiv att tro att han har det minsta chans att komma hem levande överhuvudtaget. Men han växer som person, så han blir lite mera "man" på slutet, vilket anses som positivt. Jag vet inte om naiviteten har ett bidrag i detta, men han är ganska modig. Jag skulle aldrig kunna sticka min hand i elden frivilligt om det så gällde livet, fast jag kanske inte är den mest modiga personen som finns, men jag vill gärna tro det, så vi säger så...
Stjärnan, också kallad Yvaine, gör egentligen inte något hjältemodigt, men hon var ändå rätt käck, hon var inte den "Oh, herregud, hjälp! Åh, herregud jag bröt en nagel, ring brandkåren, åh, åhhhhhh *svimmar*", hon kunde iallafall svära och vara sur och butter.
Men hon var inte särskilt rolig som person, egentligen sa hon inte så mycket.

Boken var relativt bra. Jag blev lite besviken, och jag skäms nästan för att säga att filmen nästan föll i min smak mer än boken. Det fanns inte särskilt många dialoger, vilket var väldigt synd. Om det hade funnits det hade det varit roligare att läsa.
Men jag gillar själva historien, det finns inte så många böcker som är fantasy ända in i själen (och som alltså inte utspelar sig någonting i verkligheten, som typ Harry Potter). Häxan var mycket läskigare i boken än i filmen, och mer blodtörstig. Det finns vissa scener som jag helst inte skulle vilja se på film.
Filmen var faktiskt väldigt bra, men den skilde sig väldigt mycket från boken. Och det fanns väldigt många kända och bra skådespelare med, bland annat Robert De Niro, Michelle Pfeiffer, Mark Strong, Claire Danes och Charlie Cox, m.m.

Okej, han i mitten är Tristran. Och nu utgår jag från honom
eftersom det blir enklast så: Till vänster om honom är Yvaine,
och över henne en slags försäljare jag glömt namnet på (han är
inte med i boken). Över honom är kaptenen över luftskeppet
(plus besättningen bakom)(läs boken om ni inte vet vem det är),
bredvid honom är häxan som jagar Yvaine. Bredvid
häxan är Herren av Stormhold, och under honom är Victoria
Forrester. Och sist men inte minst så kommer Septimus, en av Herren av
Stormholds söner (den farligaste)