fredag 9 mars 2012

Revolt

Förlåt, jag borde ha recenserat denna bok igår, eftersom jag läste ut den då, men jag var tvungen att öva inför två prov på samma dag, men jag ska bättra mig! Recensionen blir inte så lång, bland annat eftersom jag redan skrivit om personerna på Fatta eld, men då får nästa bli lång!

Av Suzanne Collins
Titel: Revolt
Originaltitel: Mockingjay
Serie: Hungerspelen (the Hungergames)
Del: 3
Sidor: 326
Förlag: Månpocket
Första meningen: "Jag stirrar ner på mina skor och ser ett tunt lager aska landa på det slitna lädret"

 OBS! Innehåller spoilers! Om du vill läsa ”Revolt” eller någon annan bok i serien och inte veta hur det går så bör du inte kolla på detta inlägg
Efter att Katniss blivit hämtad av en svävare under de 75: e Hungerspelen

har hon blivit bosatt i distrikt 13, som alla trodde var förstört, men som hade byggt en hel stad under jorden. Hon har en lägenhet som hon delar med sin mor och syster, och varje dag får de ett schema tatuerat på underarmen där det står t ex 18.00 Träning. De får varje dag en speciell ranson med mat till varje invånare beroende på längd, vikt, fysisk träning osv. Distrikt 12 finns inte längre eftersom distriktet blivit nerbombat, och över 90 % av distriktets befolkning dog. Katniss är nu tvungen att välja om hon ska vara rebellernas symbol/ledare Härmskrikan. Såklart är hon inte ledarens ledare, nej, president Coin är såklart högre upp, och Haymitch och några till. Peeta är fortfarande tillfångnatagen av regimen, där han troligen torteras tills han nästan dör. Katniss saknar honom väldigt mycket, men hon har ju Gale till tröst.
Hon har egentligen bara ett enda mål – att döda president Snow. Och att rädda Peeta.
Det senare visar sig inte vara särskilt svårt, de lyckas utan större förluster befria Peeta ur fängelset, men något värre väntar, Peeta har blivit sinnessjuk. Han har utsatts för en slags tortyr som gör så man blir omvandlad, han vet inte längre vem han är, och tror att Katniss är en mutant. Katniss blir
väldigt sårad, även om hon förstår att det är Snows fel att Peeta är som han är.
Rebellerna håller på att ta över Panem, det är bara huvudstaden kvar, och det ger henne chans att göra det hon kom för, men hur många kommer dö innan rebellerna tagit Panem och Snow blivit dödad? Hur högt kommer priset vara?

Jag började gilla Gale mycket mer när jag läste boken än vad jag tyckte om honom i tvåan, för han är med mycket mer, och Peeta mycket mindre. I tvåan tyckte jag han var lite jobbig och störig, men nu gillar ja honom riktigt mycket! Suck...då var tillbaka på ruta ett när det gäller att välja mellan Gale och Peeta...I början tyckte jag boken var väldigt bra, men slutet drog de ut på aldeles för länge. I slutet var det bara massor med strider och blod och allt blev så rörigt. Jag fasar för filmen på den här boken (om det blir någon) för de kommer göra den som ett enda stort blodbad! Men jag tycker Suzanne har väldigt fiffiga idéer som ingen använt förut, tillexempel det där med ett schema tatuerat på armen. Hennes språk är väldigt målande och man kan verkligen se allt framför sig, det kanske är därför jag inte gillar alla blodscener, eftersom man kan se allt blod spruta framför sig. Men nu är jag väldigt glad att jag äntligen läst ut boken, det har varit ett mål sen länge. I slutet var det så många som dog att jag inte hängde med riktigt. Allt går så snabbt. När någon av mina favoritkaraktärer i böcker där behöver jag minst tio minuter på mig att smälta det. För det mesta väntar jag hela boken på att han/hon ska komma tillbaka, och så visar det sig att han/hon överlevde trots allt! Tyvärr så händer det inte särskilt ofta.
Alltså, boken var bättre, men ettan och tvåan var bättre, och de kunde gjort det mindre stridigt.
Slut på recensionen!

Jag vet, den blev rätt så kort, men jag får skärpa mig...

Kram!

3 kommentarer:

  1. Svar: Åh, tack så jättemycket! :D

    SvaraRadera
  2. Den här recensionen var ju inte alls kort, jag tycker den var jättebra! :)

    SvaraRadera